Sunaks terrorregim i London har hållit Julian Assange inspärrad i isolering i fem år, under utredning om utlämning till USA, där han anklagas för «spioneri». Det politiska beslutet att utlämna honom är sedan länge fattat, och det återstår bara att uttömma den meningslösa proceduren i de rättsliga instanserna.
Straffet för att ha avvikit under borgen har han förstås avtjänat, med femtio veckor i finkan. Men just för att han avvek anses risk för flykt föreligga, varför man håller honom inlåst i förvar. Varför detta måste innefatta isolering i en cell är dock oklart, och liknar mer tortyr än en gängse juridisk process.
Om detta är vad som menas med «mänskliga rättigheter» kan vi hädanefter lika gärna vara utan alla dessa högtidliga deklarationer av närmast religiös art. Och om detta är «demokrati» kan vi lika gärna välja diktaturen, för resultatet är ändå det samma, med den skillnaden att diktaturen inte låtsas vara ett finare system.
Mycken spekulation har i dagarna försiggått kring den ryske dissidenten Aleksej Navalnyj, som man menar är ett offer för Putin-regimens brutalitet. Så är det förvisso, men observera att Navalnyj å ena sidan är dömd (rättvist eller ej kan här kvitta), och å den andra hela tiden har haft ett kommunikationsfönster mot omvärlden.
Julian Assange är inte dömd, men avtjänar ändå ett straff utan tidsgräns i isolering, och han har heller inte möjlighet att meddela omvärlden sitt tillstånd eller sina tankar. Besökare får inte medföra kamera för att dokumentera hans förfall. Mänskliga rättigheter?
Assange är således minst lika mycket politisk fånge som Navalnyj, men under ett falskt sken av «demokrati», «rättsstat» och den «regelbaserade världsordningen». Assanges öde har sedan länge avgjorts av Washington, vars underhuggare och marionett London har fattat beslut om att kasta Assange till lejonen, på samma sätt som när Göran Persson utlämnade två egyptier till CIA för luftburen tortyr under hot om handelsblockad.
Av allt att döma sitter Assange inom kort på ett annat CIA-plan, med huva över huvudet, för transport till en minst lika omfattande skenprocess kring anklagelserna om «spioneri». Syftet från Washingtons sida har varit och är att dels neutralisera Assange (uppfyllt), dels bryta ned honom fullständigt, sig själv till straff och androm till varnagel.
I praktiken har man tagit Assange av daga, ty det som återstår av honom som person är en människospillra som aldrig mer kan återfå sin forna glans, optimism och livslust. Det är ett långsamt och utdraget mord på en dissident, långt mer utstuderat än den burdusa behandling Navalnyj fick erfara.
Medskyldiga i denna tortyr och detta mord är förstås även svenska myndigheter, som på Washingtons direkta order upprätthöll skenanklagelser om «våldtäkt» i syfte att kontrollera Assanges vidare öde, samt skenheliga stats- och kommermedier som har tagit etablissemangets parti mot en journalist som drog ned brallorna på den amerikanska skurkstaten. Skammen kunde inte ha varit större.
