Kategorier
Europa Kina Politik Taiwan Teknik USA

Accelererande teknikkrig

Creepy Joe har ytterligare skärpt exportkontrollen av halvledarteknik till Kina, efter att ha kommit överens med Nederländerna och Japan om att begränsa export av maskiner för tillverkning av chips. Det är visserligen en mindre inkrementell förskjutning, men det visar ändå att USA är berett att skruva åt så hårt man kan.

Numera har man även EU med på tåget, efter att Bryssel orienterat sig mot Washington på grund av krig och gemensamma intressen, exempelvis kring chips och Kina. Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, hävdade i ett tal att man är överens om målet att strypa Kinas åtkomst till de mest avancerade teknologierna.

Skälet uppges vara att förhindra Kina från att utveckla militär teknik med sådan avancerad teknik, men man nyttjar i och för sig samma argument för att hindra Huawei och andra kinesiska företag att verka på den amerikanska marknaden. Det verkliga skälet handlar mer om att försvåra för Kina på alla upptänkliga vis, vilket kanske inte riktigt är vad man i allmänhet menar med konkurrens.

Men Beijing skulle förstås kunna nyttja samma argument för att begränsa exporten av exempelvis sällsynta jordartsmetaller, som man kontrollerar till närmare nittio procent. Även sådana metaller är av vikt i vapensystem och all modern teknik. Säkerligen kommer man att straffa Japan med sådan exportkontroll, så som man har gjort vid tidigare tillfällen för att sträcka upp sin bångstyriga granne.

Däremot lär man inte ha för avsikt att ge sig in i ett fullskaligt ekonomiskt världskrig, eftersom det inte är en lösning på problemet. Man härdar ut, och siktar istället in sig på att småningom bli självförsörjande på sådan teknik för vilken man i dag beror av andra. Det är en fråga om tid och pengar, och Kina har bådadera.

Samtidigt är sådan exportkontroll lika mycket en bumerang som sanktioner, och den enda part som har skadats hittills är amerikanska halvledarföretag, som mister en stor del av sin omsättning när Kina försvinner som kund. Värre är att man riskerar att ytterligare störa den globala logistikkedjan när kinesiska leverantörer får produktionsstopp till följd av amerikanska embargon.

Å andra sidan är samma globala kedja en faktor som kan försvåra den praktiska implementeringen av amerikanska embargon, eftersom komponenter kan finna andra vägar in i landet, även ASML:s och Nikons maskiner.

Exempelvis uppdagades häromveckan att kritiska delar av en missil av typen Xiongfeng (雄风), som tillverkas i och nyttjas av Taiwan, skickades till Kina för reparation av en schweizisk firma. Samtidigt har man länge varit beroende av Kina för underhåll av systemet, vilket är mindre optimalt givet den geopolitiska situationen – även om fastlandet pliktskyldigast har levererat utan att lägga in skadlig kod eller på annat sätt manipulera systemen.