Ännu en «paradox» kring kolesterol och mättat fett har konstaterats, denna gång för seglivade åldringar på Sardinien, traditionellt räknad som en «blåzon». «Paradoxen» består alltså i att högre halter av det «onda» kolesterolet LDL-C korrelerar med längre livslängd, vilket går stick i stäv med «traditionell» «visdom».
Sedan 1950-talet har mantrat i medicinen nämligen varit att kolesterol korrelerar med hjärt- och kärlsjukdom, särskilt då lipoprotein med låg densitet (fettfyllt), och att det är det mättade fettet som är den primära orsaken till ateroskleros och andra kardiovaskulära problem. Vad mekanismen skulle vara för detta har dock aldrig klarlagts, i vart fall inte på ett trovärdigt vis.
Man framför vidare en rad hypoteser von oben och a priori om att «social samvaro» i kombination med en viss diet rik på gryn, korn och frukt skulle vara fördelaktig för långt liv, varvid man hänvisar till de så kallade «blåzonerna». Men «social samvaro» är nog inget man får in i en klinisk studie av något slag, och alla dessa «rön» stammar från epidemiologisk skräpforskning med mycket hög grad av bias.
När samma slags epidemiologiska studier ger resultat i motsatt riktning kallas det följaktligen paradoxer, exempelvis den «franska paradoxen» med fransoser som äter höga halter mättat fett men ändå inte utvecklar nämnvärt fler kardiovaskulära problem än andra, och omvänt den «israeliska paradoxen» med israeliska judar som följer den «rekommenderade» nutidsmedicinens idiotråd om att slurpa i sig omega-6-haltig rapsolja samtidigt som man har lågt intag av mättat fett men ändå «paradoxalt» har hög incidens av hjärtsjukdom.
I samma kategori föreligger här alltså den «sardinska paradoxen» med personer som har högt intag av mättat fett och följaktligen höga halter av kolesterol, enkannerligen av den «onda» sorten, men ändå lever längre än dem med lägre halter av detta förment skadliga lipoprotein. Det är samma resultat som tidigare framkom i en svensk undersökning, som vi då kan kalla den «svenska paradoxen».
Förvisso ska man inte ta denna studie på mer allvar än andra, men det faktum att man får vitt skilda resultat är i sig en omständighet som talar för nollhypotesen, det vill säga att den faktor man studerar inte har någon som helst inverkan utan är en så kallad confounder. Jo, man observerar högre halt av kolesterol vid hjärt- och kärlsjukdom, men sådan korrelation är i sig inte bevis för orsakssamband.
Man brukar skoja om detta med att förekomsten av brandbilar korrelerar ganska väl med bränder, men att brandbilar nog inte är orsaken till sagda bränder. På samma sätt finns solklar korrelation mellan försäljning av glass och incidensen av mord, men ingen tror på allvar att glassätande är en relevant faktor.
Det man vill ha är en biokemisk förklaring på problemet, vilket exempelvis ges av OxLDL-teorin om att ateroskleros med vidare kardiovaskulära problem beror på oxidering i kedjereaktion av fleromättade fetter som linolsyra under transport i lipoproteiner, varvid dessa angrips av makrofager i immunsystemet och bildar skumceller med plack som följd. Detta är en fullt sammanhängande förklaringsmodell, till skillnad från ad hoc-hypotesen om mättat fett – stabilt fett som immunförsvaret aldrig skulle ha anledning att attackera.
Under denna modell får man per automatik högre halt av kolesterol – oxiderat sådant – vid hjärt- och kärlsjukdom, medan högre halt av kolesterol utan oxidering aldrig leder till sådana komplikationer och därmed inte heller observeras. Annat än i studier som påvisar «paradoxer», vill säga.
Man kan komplettera denna modell med rön kring balansen av omega-6- och omega-3-haltiga fettsyror, varvid man kan konstatera att såväl sardinier som fransmän äter fisk i riklig kvantitet och därmed med automatik erhåller en god balans. Hög livslängd har man även i Japan och Norge, som också har traditionell marin diet – inklusive «blåzonen» Okinawa.
Så kallade «blåzoner» är i sig en mytologi som ofta nyttjas både kommersiellt och ideologiskt, inte minst av sjundedagsadventister och andra med intresse av att missionera en religiösa agenda, som bara «råkar» sammanfalla med den veganska köttfientliga. Det visar sig vid närmare undersökning att folkbokföringsfusk ligger bakom den höga snittåldern i dessa trakter, nämligen på grund av förekomsten av förmåner och avsaknaden av kontrollmekanismer. «Blåzoner» är en bluff från början till slut.
Bluff, fabler och amsagor är också myterna kring kolesterol och mättat fett, och det är hög tid att begrava dessa, eftersom de har skadlig inverkan. Bluffmakarna är utöver religiösa fanatiker som kontrollerar dietistfacket i USA även det läkemedelsindustriella komplexet, som vill fortsätta sälja statiner och semaglutid på livstidsprenumerationer, samtidigt som man kränger sin skräpmat och sin subventionerade «vegetabiliska» olja i dotterbolag i livsmedelsbranschen, samt de korrupta mutkolvar till politiker som springer dessa entiteters ärenden.
