Fulaste orden i svenskan har korats i en opinionsundersökning, uppger statsmedier, utan att för den skull ange vilket ord som toppar listan. Termen i fråga har nämligen i etablissemangskretsar antagit en valör av så negativ art att den tydligen inte längre kan uttryckas i klartext, utan eufemiseras med «n-ordet».
Det rör sig alltså återigen om ordet neger, som i en importerad diskurs av wokeism har fått klä skott för rasism och allehanda negativa företeelser, i likhet med det amerikanska «N word». Det senare syftar emellertid som bekant på ordet nigger, som inte alls motsvarar det neutrala svenska ordet neger.
Vi har därför att göra med en social hyperkorrektion, med motsvarigheter i hur man benämner zigenare och på senare tid även finnar (!) och andra folkslag. Med eufemismer är det emellertid så att kedjan av termbyten aldrig upphör så länge det för subjektet i fråga finns en underliggande negativ denotation, varför ansatsen på det hela taget är meningslös.
Undersökningen i fråga är publicerad i Språktidningen, men lämnar tyvärr mycket i övrigt att önska. På uppdrag av Novus har man i intervjuer om tusen personer funnit att 32 % av respondenter anser att neger är det fulaste ordet i språket. Därefter följer hora (21 %), horunge (17 %), fitta (11 %), svenne (!) (5 %), kuk (3 %) samt idiot (1 %). Frekvensen följer efter en inledande omgång där man vaskat fram toppkandidater med spontana svar.
Vän av ordning undrar nog emellertid om inte pedofilhora, sprutluder, horfitta, pedofil, negerhora, tjackhora och motsvarande kombinationer är flera ordningar värre än de milda tillmälen som förekommer i listan, oaktat att neger inte ens är ett sådant utan alltså ett neutralt ord? Hur är det med tjackpundare, kuksugare, fittnylle, rövknullare med flera?
Ska man av denna märkliga undersökning därvid dra slutsatsen att zigenare trots allt inte behöver ersättas med rom, resande eller EU-migrant så som den politiskt korrekta diskursen gör gällande, och att vi istället bör utöka hetslagstiftningen med nedsättande invektiv mot svenskar (svennar)?
Förvisso är det så att språket är statt i kontinuerlig förändring, varvid ord ändrar såväl denotation som konnotation. Exempelvis hora har samma etymologi som ordet kär, och har alltjämt en sådan affektiv klang vänner emellan. På samma sätt används nigger i afroamerikanska miljöer sålunda, ett ord som en gång faktiskt föreslogs ersätta negro som mer neutralt.
Därmed är det inte förvånande att diskrepanser föreligger generationer emellan, varvid äldre personer alltjämt ser neger som en högst neutral term av beskrivande art utan känslomässig valör. Det är först i sammansättningar som negerjävel som ordet antar en negativ valör, medan bakverk som negerboll och negerkyss uppenbarligen har en mer positiv.
Det är således främst den yngre generationen av lättkränkta snöflingor som ser ordet neger som nedsättande, vilket bara är ägnat bevisa att indoktrineringen i vänstervriden wokeism fungerar som avsett. Naturligtvis är det samma generation Z som har störst benägenhet att nyttja neopronomen som hen och andra woketermer.
Inte oväntat finns därmed även en politisk dimension, varvid den rödgrönrosa falangen med wokeism som doktrin står på barrikaderna för att förändra språket i för dem önskad riktning. På andra sidan står en traditionalistisk höger som motsätter sig sådan elitistisk social ingenjörskonst och värnar det hävdvunna språket.
För egen del sällar jag mig till den senare fraktionen, dels av frihetsliberala skäl men även av lingvistiska. Omgivningen kan ställa krav på att tilltalas respektfullt i enlighet med hävdvunna normer, men aldrig att omtalas enligt den egna tolkningen av språkliga företeelser.
Konsekvenser av denna nyordning har vi redan sett i form av att kulturen redigeras i en ny sorts kulturrevolution, i vilken opassande verk plockas bort från biblioteken eller rent av bränns, eller i andra fall förskönas i nytryckningar. Det gäller sådana klassiker som Pippi Långstrump och Huckleberry Finn, men även tämligen nya skildringar i den gängse vuxenlitteraturen, vars författare helt sonika kancelleras från dagordningen på sovjetkommunistiskt manér.
En sökning på Litteraturbanken ger 1355 träffar på ordet neger, vilket indikerar en grannlaga uppgift för etablissemangets censorer att uppdatera den moderna formen av Index Librorum Prohibitorum, men därtill kommer förstås än fler romaner av nyare snitt som inte indexeras därstädes, samt allsköns andra alster.
Utanför den svenska litteraturens domäner är «problemet» än mer omfattande, och man måste således redigera ungefär hälften av samtliga nobelprisförfattares verk för att hålla sig à jour med den samtida kulturnormen. Utanför denna framhävda elit torde förekomsten vara än mer frekvent.
