Kategori: Liberalism

Kategorier
Europa Kultur Liberalism Politik Ryssland

von der Liar och Lügenpresse

Uppgifter under gårdagen i svenska och västerländska propagandamedier gjorde gällande att EU-kommissionens icke folkvalda ordförande Uschela von der Liar utsattes för en «misstänkt rysk störningsattack» när ett plan skullle landa i bulgariska Plovdiv. Enligt medierapporter skulle planet ha «cirkulerat runt flygplatsen i en timme», varefter det kunde landa med hjälp av «papperskarta».

Men man behöver naturligtvis inte GPS för att kunna landa, vilket i förstone sätter medierapporteringen i tvivel. Det skulle väl vara om det då råder tjock dimma, men för det ändamålet har varje flygplats lokala signalsystem, som inte kan störas ut på det sätt som fantasirapporteringen berättar.

Uppgifterna tillbakavisas även av Flightradar24, som övervakar luftrummet i realtid och vars data är publikt tillgängliga. von der Liars plan skulle ta en timma och fyrtioåtta minuter i anspråk för resan, vilket man missade med blott nio minuters marginal. Nio minuter är inte en timma. Transpondern i planet sägs vidare ha uppvisat god kvalitet under hela flighten, vilket ytterligare petar hål på de märkliga medieuppgifterna.

Frågan är således hur denna sorts skröna har kunnat få livsrum, och varför Lügenpresse vidarebefordrar den utan vidare kontroll? Svensk statstelevision har en så kallad «verifieringsdesk», men den tycks bara användas i politiskt syfte gentemot Sverigedemokraterna och annat man vill angripa, aldrig för de egna nyheterna, som alldeles för ofta dras med kvalitativa problem.

Det är samtidigt en medveten form av propaganda som nyttjas gentemot Ryssland, som en del i den allmänna krigföringen. Naturligtvis förekommer samma slags spel från Moskvas sida, och det är inte det saken gäller. I krig är sanningen alltid det första offret.

Det stora problemet här är att den västerländska medierapporteringen inte är tillförlitlig, att medborgarna inte längre kan lita på att man ens försöker sträva efter en någorlunda objektiv rapportering, enkannerligen i tvångsfinansierade statskontrollerade medier som SVT. Istället går propagandan varm, och de mest märkliga narrativ torgförs för att övertyga populasen. Detta är ett av dessa narrativ.

I kombination med den allt mer omfattande svenska och europeiska censuren, som gör det svårare att tillgodogöra sig andra informationskällor, är det således ett demokratiskt problem. Demokrati förutsätter informationsfrihet, men den är här allvarligt stukad av samma klientel som iscensätter denna form av skrönor.

Hoppsan! Det var nog inte GPS-systemet som slutade att fungera här, utan statsteves «verifieringsdesk» och statsreporterns hjärna…
Kategorier
Kina Kultur Liberalism Politik Religion Ryssland

«Judiskt liv»

Det är en märklig term, och den används strikt taget bara av ett visst klientel, samt av politiker som vill godhetssignalera. Frågan som ofta ställs i sammanhanget är huruvida vi «vill ha judiskt liv i Sverige», vad man nu menar med det. Manlig könsstympning?

Bonnierägda storkukstabloiden tar med jämna mellanrum upp frågan i sina anonyma ledarstick, då i samband med det «judehat» som sägs grassera. Det tycks vara extra viktigt under det folkmord som judar nu bedriver i Gaza, och under en tid sades i denna typ av medier faktiskt inget alls om sagda genocid, utan bara pladder om hur vedervärdigt Hamas är.

Andemeningen är att judar i Sverige inte ska behöva klä skott för Netanyahus brott mot mänskligheten, ett bekvämt alibi som emellertid inte hindrar den judiska diasporan från att mangrant vifta med den israelitiska vimpeln emellanåt. Det är att både ha och äta kakan.

Men principiellt är det förstås riktigt, så låt oss då tillämpa denna princip konsekvent över hela linjen, så får vi se om Expressen faktiskt håller måttet. En i förstone lika naturlig fråga som huruvida vi vill ha «judiskt liv» i Sverige är om vi i samma utsträckning vill ha «ryskt liv»?

När allt kommer omkring ska inte vanliga ryssar och ryska företag behöva finna sig i kollektiv bestraffning för vad Putin gör, i analogi med resonemanget ovan om judestatens människorättsbrott. Men i realiteten ser vi rysk kultur undertryckas och ryssar i allmänhet behandlas illa.

Lyfter man på holken på det utedass som heter Flashback får man en ganska träffsäker bild av hur ryssen i gemen uppfattas av svenskar. Flugorna som surrar kring den demagogiska stanken berättar om att ryssar är ett vidrigt folk, i kontrast till det genetiskt och kulturellt identiska ukraïnska folket, som ses som högtstående och så vidare.

Den uppfattningen manifesteras i lite finare termer i det officiella Sverige, när ryskortodoxa kyrkor vräks från kommuner eller då ryska produkter tas bort från det stora statliga bolagets sortiment. En tillverkare av mjölkkultur fick nog av ortodoxa kupoler på sin kefir, och en del tyckare i lådvinsvänstern har på halvt allvar muttrat om att bannlysa Dostojevskij från biblioteken, där man ju redan har bokbrännarvanan inne.

Frågan är nu på vilket sätt Expressen har motarbetat denna rasism och aversion gentemot ryssar och rysk kultur? Svaret är att det har man inte, utan man har tvärtom gått i första ledet för att inskärpa hatet. Med lite finare ord än på det flashbackska utedasset, men avföringen är ändå av samma fräna sort.

På samma sätt kan man fråga huruvida vi vill ha «kinesiskt liv» i Sverige, på vilket storkukstabloiden säger blankt nej. Här är det inte bara en uppenbar säkerhetsrisk som infinner sig när kommunistregimen i Beijing kan få för sig att installera avlyssningsutrustning i Volvobilar, Tiktokappar eller Labubudockor, utan varje enskild kines är enligt Expressens paranoida resonemang en potentiell «cell» som kan aktiveras för kommunistpartiets räkning.

Därför ska vi inte ha konfuciusinstitut vid svenska universitet, och därför måste kinesiska doktorander finna sig i särskild säkerhetsprövning. Alla kineser och företag är nämligen den kinesiska statens instrument, utan egen vilja och ambition, om man får tro den kontinuerliga demagogin i blaskan.

Till skillnad från judar, som är det mest högtstående folk världen känner, med vattentäta skott till regimen i Tel Aviv. Inga israeliska intressen verkar i Sverige och bland den judiska diasporan, och så vidare.

Man kunde kanske inflika att det är skillnad på svenska judar och utländska ryssar och kineser, men resonemanget ovan gäller alltså även svenskar med rysk och kinesisk bakgrund. De där ortodoxa kyrkorna man vill riva har stått där i decennier, men ses nu som Putins verktyg.

Det är människosynen det handlar om, att ett visst folk är så mycket finare och exceptionellare än andra. En vedervärdig människosyn, som framförallt Bonniers och Stampens publikationer propagerar.

«Judiskt liv» i Sverige.
Kategorier
Europa Kultur Liberalism Politik Teknik

Europeisk skymning

Det fanns en tid när man mangrant nyttjade Kina som piñata för dess ofria internet och brist på yttrandefrihet i allmänhet, men få förstod då att det mest var ett spel för galleriet. I bakgrunden smidde man nämligen ränker för att helt enkelt kopiera Kinas metoder, och det är väl ungefär där vi är nu.

Som brukligt i dessa sammanhang nyttjas argumentum ad passiones i form av att säga sig vilja skydda barn från allsköns obehagligheter, men det större syftet är att återta problemformuleringsprivilegiet och kontrollen över narrativet medelst de gängse grindvakterna i statsunderstödda och -kontrollerade mediehus.

EU:s «Digital services act» stipulerar således att «olagligt innehåll» måste elimineras från sociala medier och andra plattformar, i vart fall om man vill undvika godtyckliga böter om fantasiljarder euro. Det går naturligtvis inte ihop med de nationella yttrandefrihetslagar som gäller i europeiska länder, men man tror sig ändå kunna reglera nätet sålunda från Bryssels högkvarter.

Tyskarna är i vanlig ordning värst i klassen, med gryningsräder och beslag av elektronisk apparatur som straff för den som skymfar politiker och andra personer i etablissemanget. På agendan står även att införa ett förbud mot lögner, hur det nu ska regleras i praktiken.

Amerikanske vicepresidenten Vances ord om europeisk censur tog dessvärre inte särskilt hårt på de tyska fascisterna, som nu arbetar för att förbjuda Tysklands största parti, Alternative für Deutschland. Om man inte kan få bort AfD från nätet, så kan man i vart fall renodla den vänsterliberala diktaturen. För det är vad det är.

Britterna vill emellertid inte vara sämre, och har med sin «Online safety act» lagstiftat om att porrsajter och andra större sajter – inklusive Wikipedia – måste ha «åldersverifiering». Trafiken från brittiska domäner till porrsajterna störtdök naturligtvis när lagen tog effekt nyligen, men å andra sidan noterades en lika stor ökning från VPN-domäner. Vad trodde man egentligen?

Barn kan naturligtvis hantera VPN och annan teknik hundra gånger bättre än sina efterblivna päron, varför just det argumentet alltid faller pladask. Så på samma sätt som kineserna sitter vi nu till mans och kvinns med en sådan virtuell uppkoppling via något någorlunda fritt land, och i framtiden lär väl dessa öar av frihet minska undan för undan.

Sverige då? Här finns ingen skillnad alls mellan de åtta vänsterliberala partierna, som samtliga vill strypa informations- och yttrandefriheterna ytterligare. Sossar, kommunister, moderater och sverigedemokrater är helt överens om att yttermera vidga den märkliga svenska sexköpslagen genom att kriminalisera «digitala tjänster» som Onlyfans, med ett givet framtida slutmål att förbjuda all slags erotik och pornografi.

Så går alltså Europa under, i ett moras av ofrihet, censur och repression. Det är alltid så det går till, och det är ett tecken i tiden, en fingervisning om en ny och mer brutal tid. Vi har sett det förr, och vi ser det nu igen.

Kategorier
Kultur Liberalism Politik

Floskelmaskinen Kristersson

Godhetssignalerandet känner inga gränser när regimen Kristersson under veckan pryder sina sammankomster med regnbågsvimplar, som komplement till motsvarande blågula ukraïnska flaggtyg som man viftar med året runt i övrigt. En ständigt leende statsminister berättar om hur förment god han och hans regering är, och vad man gör åt den förment utsatta ultraminoriteten av transsexuella och andra element, samtidigt som man förringar det bestiala folkmordet i Gaza.

I en debattartikel i en av de båda penisstorleksstidningarna föredrar han och hans underhuggare i Tidö-regimen vad man har gjort och ämnar göra för *2SHBTQIAP++-personer, men aktstycket är inte ämnat annat än att lämna en besk eftersmak i munnen. Det är skryt om ingenting alls, och i själva verket ett mästerverk i floskler och eufemismer.

Man ska komma ihåg att rättigheter alltid står i motsats till andras friheter, och när man på bred front utlovar sådana rättigheter till *2SHBTQIAP++-personer, är det på din och min bekostnad av de allra mest grundläggande av friheter. Exempelvis är den kristborgerliga regimens märkliga vidgning av den socialdemokratiska sexköpslagen att omfatta tjänster på Onlyfans ett frontalangrepp mot informations- och yttrandefriheterna, men man säger sig göra det under skenargumentet att förhindra «exploatering» av *2SHBTQIAP++-personer.

Samtidigt fortsätter man då att vända ryggen åt en av de grupper som faktiskt ingår i Pride-rörelsen, nämligen skaran av sexsäljare och andra figurer i den genren, som porraktörer. Det sker i strid med människorättsorganisationer som Amnesty international, som har stående kritik mot Sverige för dess märkliga sexköpslag.

Regimens repression visar med eftertryck att man inte alls är intresserad av dessa frågor per se, utan kapar föreställningen i utvalda snitt för egna syften, samtidigt som man fortsätter att utöva sedvanlig statsmoralism i socialdemokratins anda. Man för fram symbolfrågor på den yttersta marginalen, istället för att bedriva vettig, rationell och effektiv politik för den stora breda majoriteten.

Kristersson och hans ineffektiva kabinett liknar därvidlag mer en president eller kung med stab, vars syfte är att klippa band vid Pride-festivaler eller att på annat vis ägna sig åt obetydliga symbolfrågor, snarare än att utöva makt för att stärka medborgarnas frihet och ekonomi. Liknelsen fulländas av att Sverige faktiskt stampar på tillväxtens nollstreck, samtidigt som arbetslöheten är rekordhöga tio procent under denna makalöst inkompetenta regim.

I övriga världen är vänsterliberal woke och godhetssignalerande på kraftig reträtt, och får ge vika för allt större inslag av traditionella värderingar, rationalitet och till och med visst inslag av cynism. Men i vänsterblivna Sverige fortsätter godhetssignalerandet och de vänsterliberala flosklerna med full styrka, alldeles oavsett om det är «höger» eller «vänster» som styr – om någon nu kan se någon som helst skillnad. Det är äcklande.

Detta är han bra på, Kristersson. Men just inget annat.
Kategorier
Kultur Liberalism Politik USA

Blå gener

Vänsterliberala wokeindustrin satte spenatsmoothien i halsen när man för några dagar sedan såg reklam för jeans med en vit, smal, ung och tilldragande kvinna, snarare än som brukligt en kroppspositivistisk transsexuell afroamerikan med benprotes. I själva verket betecknar man kampanjen som «nazistisk», och menar att den för fram ett budskap av «eugenik» och «vit supremati».

Fordom såg all reklam ut så, innan vänsterkommunistiska krafter angrep kommersiella budskap för att vara «objektifierande» och «misogyna». Sedermera tillkom allt fler märkliga krav om «diversifiering» och «mångfald» även i reklamens värld, ett stilgrepp som numera har blivit normbildande.

När man således bryter denna vänsterliberala norm med en normal och sexig kvinna iförd tajta jeans som avslöjar kroppens former, blir kontrasten alltför omfattande för wokeindustrins högljudda megafoner. I vart fall i Amerika, Aftonbladet tycks ännu inte ha stämt in i gnällkören.

Genes are passed down from parents to offspring, often determining traits like hair color, personality, and even eye color. My genes are blue.

Till saken hör även att modellen, Sydney Sweeney, berättar att hon har blue genes, innan en röst korrigerar att Sydney Sweeney has great jeans. Denna lilla ordlek med genes/jeans ligger till grund för den märkliga nazistanklagelsen, men visar kanske mest att den vänsterkommunistiska flygeln helt enkelt har tappat det.

Företaget, American Eagle, har tvingats ta ett par steg tillbaka och ersätta den ursprungliga reklamvideon med en bantad version, men nettoeffekten blir ändå enorm uppmärksamhet för sitt varumärke och sina produkter. Så görs lyckad reklam, i dubbel bemärkelse.

Och om detta är nazism, ja då har vi män bara att börja följa ideologin. Då är vi alla nazister, tror jag. Heil Sweeney!