För var och en av nedanstående kriminella figurer är sedan juli utfäst en belöning om en miljon HKD, motsvarande 1.3 miljoner svenska kronor, för information som kan leda till deras gripande. Personerna är misstänkta för samhällsomstörtande verksamhet, samröre med främmande makt, uppvigling med flera allvarliga brott.
Gemensamt för dem är att de i någon mening har avvikit från rättvisan och flytt till utlandet. Andra beröringspunkter gäller engagemanget i Hongkongs «demokratirörelse», som mer ska förstås som ett US-lett geopolitiskt försök att engagera radikala universitetsstudenter och andra i att destabilisera Hongkong och därmed Kina, det vill säga en så kallad färgrevolution.
Luo Guancong («Nathan» Law Kwun-chung) (羅冠聰) (罗冠聪) lever numera i «exil» i Storbritannien, där han åtnjuter ett program för BNO-passinnehavare. Han var tidigare invald som parlamentsmedlem, men diskvalificerades för vidare representation efter att ha skymfat landet under edsvärningen.
Mer allvarligt är att han uppviglade till deltagande i en olaglig protest utanför regeringsbyggnaden 2014, för vilket han sedermera dömdes till åtta månaders fängelse. Han frigavs i förtid under villkor att stanna i Hongkong och regelmässigt rapportera till polisen, men avvek sedermera till Storbritannien.
«Nathan» Luo är även en av grundarna av och huvudfigurerna i det numera nedlagda politiska «partiet» Demosisto (香港众志), tillsammans med «Joshua» Huang «Wong» «Chi-Fung» Zhifeng (黄之锋) och Zhou «Agnes Chow» Ting (周庭). De båda sistnämnda rönte motsvarande fängelsedomar i 13½ respektive 10 månader för uppvigling i anslutning till en belägring av ett polishögkvarter.
Därmed neutraliserades rörelsen, och «Joshua» Huang Zhifeng förlorade både karriär och framtid genom sitt agerande. Han är alltjämt under polisens uppsikt, medan «Agnes» Zhou Ting just i dag rapporteras ha sökt asyl i Kanada. I utlandet har dessa aktivister dock ingen räckvidd, utan förfaller snabbt i glömska – med undantag för lagens långa arm. Även Zhou kan därmed komma att omfattas av efterlysning och belöning vad det lider.
Bland övriga efterlysta personer finns aktivisterna Guo Fengyi («Anna» Kwok Fung-yee) (郭鳳儀) (郭凤仪) och Liu Zudi («Finn» Lau Cho-dik) (劉祖廸) (刘祖迪); tidigare parlamentsledamöterna Guo Rongkeng («Dennis» Kwok Wing-hang) (郭榮鏗) (郭荣铿) och Xu Zhifeng («Ted» Hui Chi-fung) (許智峯) (许智峰); advokaten Ren Jianfeng («Kevin» Yam Kin-fung) (任建峰); syndikalisten Meng Zhaoda (Mung Siu-tat) (蒙兆達) (蒙兆达); samt bloggaren Yuan Gongyi («Elmer» Yuan Gong-yi) (袁弓夷). De «engelska» namnen är påhittade smeknamn, en kolonial rest av forna brittisk kultur.
Typiska anklagelseakter rör samröre med främmande makt, exempelvis att i samtal med företrädare för USA och andra västmakter uppmana till sanktioner mot Hongkong, eller att uppvigla till våldsamma handlingar, exempelvis att storma parlamentet Legco. Upplysningsvis är sådant agerande naturligtvis höggradigt brottsligt även i vår del av världen, men man har helt andra måttstockar i demokratimissionens och färgrevolutionens namn (förutom när det gäller de egna dissidenterna, exempelvis Julian Assange eller Edward Snowden).
Dessa aktivister borde på ett tidigt stadium ha sadlat om och agerat inom lagens och kulturens råmärken för att på riktigt förbättra Hongkong, istället för att fortsatt göra sig omöjliga genom att utmana fundamenten för «ett land, två system». I exil gör de ingen nytta, och utöver att fegt desertera från sin tidigare mission, mister de kontakten med sina rötter. Säkra är de knappast i utlandet, vilket fallet Gui Minhai kan ge viss vägledning om – därav belöningen.
