Kategorier
Kina Teknik Vetenskap

Chinese babes in space

Valentina Teresjkova blev visserligen första kvinna i rymden 1963, så det är knappast ny mark som bryts så här ett halvt sekel senare. Men när major Liu Yang (刘洋) idag lyfter iväg i den nionde gudomliga farkosten Shenzhou 9 (神舟) är det ändå ett stycke kinesisk historia som skrivs. Inte bara för att Liu blir Kinas första kvinnliga rymdfarare, så här nio år efter att Yang Liwei (杨利伟) 2003 blev första kines i rymden, utan även för att det är den första bemannade dockningen med embryot till rymdstationen Tiangong 1 (天宫 / Himmelska palatset).

Även om Kina har en bit kvar att vandra innan man blir jämbördig med USA och Ryssland i denna genre är det inte svårt att se att den seriösa satsningen förr eller senare kommer att ge resultat, allra helst som USA lägger ner stora delar av rymdindustrin, tyngda som man är av sin krigsmaskin.

Första kvinna på månen blir därför sannolikt kinesisk, men bortsett från sådana feministiska landvinningar utgör Kinas rymdprogram början på en expansion i termer av forskning, militär förmåga och småningom även mineralutvinning från såväl månen som asteroider. Kina är ju för närvarande upptagen med att finkamma hela jorden på sällsynta jordartsmetaller och andra mineraler, och det finns skäl tro att en guldrusch i rymden därför är ofrånkomlig när resurserna på jorden inte räcker till.

Men den nya rymdkapplöpningen kommer förutom att involvera stormakterna och ett antal satellitstater även att omfatta privata entreprenörer, som är ett nytt inslag i branschen. Det sägs att SpaceX har billigare uppskjutningar än vad Kina kan åstadkomma, vilket bara bekräftar marknadsekonomins effektivitet framför statliga satsningar.

Frågan är bara om det finns tillräckligt mycket riskkapital för den här typen av missioner med oviss utgång och stor risk för misslyckande (men även stor chans för oväntade spinoff-effekter). Frågan är å andra sidan också om man har råd att släppa loss Kina i ensamt majestät. För Kina är detta förstås en fråga om nationell stolthet, på ungefär samma sätt som tidigare för USA och Ryssland. Det är stora och svåra projekt, som även vi andra har stor nytta av i form av ny kunskap och ny teknik.

Kategorier
Kina Kultur Språk Teknik Vetenskap

Astronaut, kosmonaut, yuhangyuan

Medan USA bränner sina pengar på krigföring, lånar över sina tillgångar och lägger ner sitt rymdfärjeprogram gör Kina tvärtom. Man investerar bland annat på ambitiösa rymdprogram, med utsikt att i framtiden bli en kraft att räkna med även i rymden. Visserligen har man ännu lång väg att gå innan man kan mäta sig med USA eller Ryssland, och man har mycket gratis tack vare tidigare gjorda erfarenheter och rysk teknik i grunden. Men man går i alla fall i rätt riktning, till skillnad från de andra forna stormakterna, och det kommer förmodligen en dag då man leder istället för följer.

Igår påbörjades med en uppskjutning i Jiuquan således bygget av Himmelspalatset (天宫, Tiangong), en rymdstation som ska fogas samman i etapper och bli en bas för vetenskaplig forskning. Med den erfarenhet man gör i detta kan man även småningom accepteras in i den internationella rymdstationen, när man bevisat att man kan hantera dockning och andra mer avancerade manövrer i rymden.

Det är ändå saker som ligger relativt långt fram i tiden, och vi kommer successivt att bekanta oss med Kinas närvaro i dessa sammanhang. Detta kanske även i biprodukter som science fiction-verk av olika slag, där kineser inte bara framställs som diplomater som ska övertygas om det amerikanska stargate-programmets förträfflighet, utan som finns mitt i handlingens centrum.

Under rymdkapplöpningens tid begåvades vi med nationella termer för rymdfarare, där amerikanerna något överdrivet menade att man var stjärnkryssare eller astronauter, medan ryssarna mer korrekt kallade sig kosmonauter, vilket mer motsvarar vårt (sällan använda) rymdfarare.

I medier kallas den kinesiska motsvarigheten taikonauter, efter det kinesiska ordet taikong (太空), den yttersta tomheten, det vill säga rymden. Rymdfarare skulle då på kinesiska heta taikongyuan (太空员), alternativt taikongren (太空人), vilket är en möjlig term. Yuan är en medlem av en besättning eller ett bolag, ren är människa eller person.

En mer korrekt benämning vore dock yuhangyuan (宇航员), där yu är en generell benämning för rum eller rymd och hang betecknar navigation. Alternativet hangtianyuan (航天员) används också som en synonym, där tian betyder himmel eller sky. Kinesiska motsvarigheten till amerikanska Nasa heter således Guojia hangtianju (国家航天局), d.v.s. Nationella rymdindustribyrån.

Den ryska varianten kosmonaut skulle på kinesiska kunna skrivas yuzhouren (宇宙人), där yuzhou betyder kosmos eller universum (rum plus oändlig tid). Yuhangyuan, hangtianyuan eller taikongren – välj vad du vill, alternativt använd konsekvent begreppet rymdfarare oavsett nationalitet. Rymden är människans nästa vandringsled, det är inte en plats där nationaliteter eller gränser på vår lilla jord har så stor betydelse.