Kategorier
Asien Japan Kina Korea Kultur Politik Taiwan USA

đŸ‡ŻđŸ‡” Östasiens 🇹🇳 trippelentent đŸ‡°đŸ‡·

Slutet av 1800-talet och början av 1900-talet sÄg japansk imperialism breda ut sig med krig mot Kina och invasion av Korea, sedermera kompletterat med invasion av Kina och andra delar av Asien. BestÄende följder blev bland annat klyvning av sÄvÀl Korea som Kina i tvenne delar vardera, en situation som Ànnu Àr förhandenvarande i vÄr tid i konflikterna kring Taiwan och Nordkorea.

De tre makterna ruinerades i grunden av stridigheterna, pÄ samma sÀtt som europeiska lÀnder under vÀrldskriget, men i bÄde Korea och Kina vidtog dessutom inbördeskrig omedelbart efter Japans kapitulation 1945. Japan ockuperades istÀllet av USA, som danade landet som en demokrati.

Japan hade ocksÄ en i stort sett intakt industriell infrastruktur, som man hade byggt sedan man skrotade shogunatet och grundlade Meiji 1868. Det var dÀrför ingen överraskning att Japan tog ledningen i att Äteruppbygga sitt land i vad som kallas det japanska ekonomiska undret.

Inte heller Àr det sÀrskilt mÀrkvÀrdigt att de fyra asiatiska tigrarna följde dÀrpÄ, det vill sÀga Sydkorea, Taiwan, Singapore och Hongkong, dÄ dessa Ätnjöt vÀsterlÀndskt stöd och inflytande. Folkrepubliken Kina var Ä andra sidan utsatt för vÀsterlÀndska sanktioner av olika slag, samtidigt som man plÄgades av interna politiska problem fram till slutet av 1970-talet.

Men med Deng Xiaoping (邓氏ćčł) vid rodret frĂ„n 1978 tog Kina samma vĂ€g som tidigare Japan och tigerekonomierna, med i stort sett samma metoder av att erbjuda billig arbetskraft och stabila förhĂ„llanden i utbyte mot tekniköverföring, varvid man frĂ„n grunden har kunnat bygga upp en konkurrenskraftig industri och smĂ„ningom blivit vĂ€rldens fabrik och logistiska nav.

I dag utgör Kina, Japan och Sydkorea en östasiatisk stÄlaxel, runt vilken snurrar mindre aktörer som Taiwan, Singapore och hela blocket av Asean. Politiska dispyter saknas inte, och har aldrig gjort, men i grunden Àr det tre vÀlmÄende nationer i vÀrldens ekonomiska och teknologiska toppskikt som tillsammans har en livlig handel och andra utbyten efter en lÄng renÀssans, Ànnu i danande.

Detta Ă€r försĂ„s inte nĂ„got nytt, utan Ă€r en dynamik som har upprepats gĂ„ng efter annan under historiens lopp, med likartade ned- och uppgĂ„ngar, interna stridigheter och monstruösa krig staterna emellan. Fordom gick man under benĂ€mningarna Qing (æž…), Joseon (ìĄ°ì„ , æœéźź) och Tokugawa / Edo (ćŸłć· / 江戞) med flera varianter dessförinnan, men i grunden Ă€r det samma lĂ€nder som nu, med en gemensam grundkultur med rums- och tidsmĂ€ssigt centrum i Tangdynastins Kina.

PĂ„ samma sĂ€tt som Europa trivs bĂ€st under fred, frihet och ekonomisk utveckling, gĂ€ller givetvis samma sak i Östasien, som för nĂ€rvarande befinner sig i en lĂ„ngvarig fredlig period, trots skĂ€rmytslingar i haven, diverse grĂ€nsdispyter och vapenskrammel kring Taiwan och Nordkorea. Man har visserligen olika system, och har alltid haft, men det borde inte utgöra hinder för handel och samarbete.

I dagarna möts premiĂ€rministrarna Li Qiang (李ćŒș) och Kishida Fumio (ćČžç”°æ–‡é›„) frĂ„n Kina respektive Japan med Sydkoreas president Yun Seokyeol (윀석엎, ć°č錫悅) i ett trilateralt möte i Seoul, det första sedan pandemin bröt ut 2019. PĂ„ agendan stĂ„r bland annat Taiwan och Nordkorea, men Ă€ven handelsrelaterade frĂ„gor.

Kina har sedan nÄgot Är tillbaka en bojkott gentemot japansk fisk efter att Tokyo slÀppt ut radioaktiva rester frÄn Fukushima i havet, i aktivitetsdoser som av internationella organ bedöms som obetydliga. I bakgrunden finns dÀrför egentligen andra dispyter, som gruff kring öar eller retorisk pingpong om Taiwan och annat. Förmodligen kan man komma överens och dÀrmed bilÀgga tvisten under detta möte.

Sydkorea Ă€r en mer resonlig partner, och Seoul tar inte stĂ€llning för Taiwan utan hĂ„ller sig till principen om ett Kina. Å andra sidan har man placerat ut amerikanskt luftförsvar för att möta det nordkoreanska hotet, vilket av Kina mer ses som ett sĂ€tt att lĂ„ta USA spionera pĂ„ Kina frĂ„n koreansk terrĂ€ng. Eviga politiska tjuvnyp och kulturella grĂ€l prĂ€glar ocksĂ„ relationen, som dock i grunden Ă€r god.

Å andra sidan har Japan och Sydkorea anstrĂ€ngt sig för att tina upp sin vanligen frostiga relation med upprinnelse i de japanska övergreppen under kriget. Bakgrunden Ă€r Kinas allt mer dominerande stĂ€llning i regionen, varvid man ser sig nödgade att hĂ„lla samman. BĂ„de Japan och Sydkorea Ă€r samtidigt allierade med USA och VĂ€st i mĂ„nga avseenden, vilket komplicerar saken nĂ„got.

Icke desto mindre Àr Kina bÄde Japans och Sydkoreas största handelspartner, och man Àr dÀrför beroende av goda relationer. Det gÀller Àven för Kinas del, Àven om dess största handelspartner Àr USA, som man ligger i handelskrig med och i vilket Japan och Sydkorea Àr en del, nÀmligen avseende exportkontroll av avancerad teknik.

Men kilen slogs in av USA och andra för lĂ€nge sedan, och sĂ„ lĂ€nge VĂ€st har sĂ„dana hĂ€vstĂ€nger gentemot nationerna i Östasien och angrĂ€nsande lĂ€nder finns risk för konfrontation. Exempelvis kan en skarp konflikt mellan Kina och Taiwan urarta om Japan tar aktiv del i handlingarna pĂ„ Taiwans och USA:s sida, varvid handelsutbytet och vĂ€lstĂ„ndet följer med ned i djupet.

Taiwan och Nordkorea Àr sÄledes veritabla krutdurkar som i ett slag kan explodera och destabilisera hela regionen, sÀrskilt under amerikanskt inflytande. DÀrför har man att upprÀtta mekanismer för att undvika en sÄdan utveckling, vilket i praktiken innebÀr att Japan hÄller sig till sin pacifistiska konstitution och inte lÀgger sig i.

De tre nationerna stÄr i kultur oerhört mycket nÀrmare varandra Àn vad de inbördes politiska systemen vittnar om, och man borde i Beijing, Seoul och Tokyo gemensamt inse att man har allra mest att vinna pÄ största möjliga samarbete och ömsesidiga utbyten, utan att för den skull försaka relationer med VÀst och andra.

Tillsammans utgör de anrika kulturnationerna Östasiens trippelentent, eller skulle i vart fall kunna göra, det vill sĂ€ga centrala makter som i gemensam regi upprĂ€tthĂ„ller fred, frihet och vĂ€lstĂ„nd till allas bĂ„tnad. Det Ă€r kanske vĂ€rldens just nu viktigaste relationer, de tre makterna emellan, Ă€ven om det sĂ€llan framgĂ„r i den gĂ€ngse politiska diskursen och analysen.