Kategorier
Asien Korea Kultur Musik Språk

Blackpink – 마지막처럼

케이팝 (keipab eller K-pop [kåpopp]) är inte vida spridd i Sverige eller Europa, även om skaran lyssnare växer. Anledningen härtill torde vara att koreansk pop har anpassat sig kraftigt efter västerländska genrer och normer, medan motsvarande kinesisk och japansk musik är mer originell och fokuserad på lokala och regionala marknader.

Man skulle även kunna hävda att det finns ett större inslag av mer seriös musik i Kina och Japan, medan Korea lägger fokus på kommersialisering. Men industrin är viktig för landets image, och den stöds av regeringen på ungefär samma sätt som tidigare det svenska «musikundret».

Jag kan inte hävda att jag är någon inbiten fan, utan har ett mer sekundärt intresse av fenomenet. Man kan notera att koreanskan är avsevärt bättre anpassad för snabb pop än såväl kinesiska som japanska, och en vanlig orsak till att västerlänningar och andra asiater lär sig koreanska har med K-popen att göra.

Motsvarande gäller för japanska och japansk kawaiikultur, och det finns en del likheter, men den koreanska varianten är mer sexualiserad och rider stort på artisternas utseende. Inte så att utseende är oviktigt i västerlandet, men det är oftast sekundärt i förhållande till musiken. I betraktande av dessa gudomligt söta koreanska tjejer (som ofta figurerar som deep fakes på porrsajter) undrar man lite över prioriteringen, och vilka talanger som kanske inte räcker till i den konkurrensen.

Korea har så att säga ingen Ariana Grande, utan den vanligaste formationen är tjej- och pojkgrupper. Det är förvisso intelligent pop och bländande koreaografi (sic), men inget som sticker ut som originellt – Psys slagdänga Gangnam style undantaget.

En nyare grupp av det slaget är 블랙핑크 (Beullaegpingkeu) eller Blackpink, bestående av fyra medlemmar av varierande bakgrund. De har haft visst genomslag i USA, vilket visar att bryggan mellan öst och väst, speciellt språkbarriären, nog kan överbryggas givet vissa betingelser.

Bidrar här med mina fem ören i den processen med 마지막처럼 (Majimakcheoreom / Som om jag vore din sista). Du kommer garanterat att nynna ma-ma-majimakcheoreom för dig själv efter ett par varv, och förhoppningsvis känna en första kärlek till detta ascoola språk.

너 Neo뭔데 mwonde자꾸 jakku생각나 saenggangna (gimme little bit of that)
Jag fortsätter tänka på dig

자존심 jajonsim상해 sanghae애가 aega타 ta (gimme little bit of this)
det skadar min stolthet, hjärtat

얼굴이 eolguri뜨겁고 tteugeopgo가슴은 gaseumeun계속 gyesong뛰어 ttwieo
ansiktet blir rött och hjärtat slår

내 nae 몸이 momi 맘대로 mamdaero 안 an 돼 dwae 어지러워 eojireowo
kan inte kontrollera mig själv, jag blir yr

넌 neon 한 han 줌의 jumui 모래 morae 같아 gata (gimme little bit of that)
du är som en näve sand

잡힐 japil 듯 deun 잡히지 japiji 않아 ana (gimme little bit of this)
jag har dig i mitt grepp men du slipper ifrån

넌 neon 쉽지 swipji 않은 aneun 걸 geol 그래서 geuraeseo 더 deo 끌려 kkeullyeo
du är inte lätt att ta så jag vill ha mer

내 nae 맘이 mami 맘대로 mamdaero 안 an 돼 dwae 어이없어 eoieopseo
mitt hjärta vill inte lyssna


지금 Jigeum 너를 neoreul 원하는 wonhaneun
Jag vill ha dig nu

내 nae 숨결이 sumgyeori 느껴지니 neukkyeojini
kan du känna det i min andedräkt

널 neol 바라보고 barabogo 있어도 isseodo missing you
även när jag tittar på dig

서툰 seotun 날 nal won’t you set me free
en dålig dag


A:

Baby Baby 날 nal 터질 teojil 것처럼 geotcheoreom 안아줘 anajwo
Baby håll mig hårt som om jag skulle explodera

그만 geuman 생각해 saenggakae 뭐가 mwoga 그리 geuri 어려워 eoryeowo
sluta tänk, vad är så svårt

거짓말처럼 geojinmalcheoreom 키스해줘 kiseuhaejwo 내가 naega 너에게 neoege
kyss mig som om allt vore en lögn

마지막 majimang 사랑인 sarangin 것처럼 geotcheoreom
som om jag vore din sista kärlek


B:

마지막처럼 Majimakcheoreom 마-마-마지막처럼 ma-ma-majimakcheoreom
Som om jag vore din sista

마지막 majimang 밤인 bamin 것처럼 geotcheoreom love
som om det vore vår sista natt, hjärtat

마지막처럼 majimakcheoreom 마-마-마지막처럼 ma-ma-majimakcheoreom
som om jag vore din sista

내일 naeil 따윈 ttawin 없는 eomneun 것처럼 geotcheoreom
som om det inte funnes någon morgondag


Uh, I’ma fall in love, baby
you gon’ finna catch me
uh, give you all of this, baby
call me pretty and nasty
’cause we gonna get it
my love, you can bet it on
black we gon’ double
the stack on them, whoa
I be the Bonnie and
you be my Clyde
we ride or die
xs and os


시간은 Siganeun 흘러가는데 heulleoganeunde
Ju mer tiden går

마음만 maeumman 급해지지 geupaejiji
desto mer desperat blir jag

내 nae 세상은 sesangeun 너 neo 하나만 hanaman missing you
min värld består bara av dig

서툰 seotun 날 nal won’t you set me free
en dålig dag


⇨ A
⇨ B


One two three

새로운 Saeroun 시작이 sijagi 야 ya
En ny start

절대 jeoldae 뒤돌아보진 dwidorabojin 않을 aneul 거니까 geonikka
jag ska inte titta bakåt

날 nal 너에게 neoege 던지면 deonjimyeon
om jag kastar mig mot dig

너는 neoneun 날 nal 꼭 kkong 잡아줘 jabajwo
så fånga mig tätt

세상은 sesangeun 우릴 uril 꺾지 kkeokji 못할 motal 테니까 tenikka
världen kan inte stoppa oss


⇨ A
⇨ B

Kategorier
Asien Kina Kultur Musik Språk

Stormiga vågor – 海韵

Sjuttio- och åttiotalens megastjärna i Asien var tveklöst Deng Lijun (邓丽君) från Taiwan. Det sägs att hennes musik utgjorde inspiration för ett nyligen uppvaknat Kina, vars ledare Deng Xiaoping styrde om dagen, medan Deng Lijun förgyllde natten. Hennes popularitet utanför den kinesiska sfären beror på att hon var flerspråkig och även framförde sina sånger på japanska och indonesiska.

I bakgrunden fanns enkel folk- och vismusik, som medgav möjlighet att maximalt utnyttja röstens register och förmedla ett brett spektrum av känslor. Det är samma princip som kännetecknar många andra framgångsrika asiatiska artister, och för all del även mycket av västerländsk pop. Många senare storheter, som Wang Fei (王菲), har tagit stort intryck av Deng.

Texten är en bearbetning och ett koncentrat av en tonsatt dikt från 1927 av Xu Zhimo (徐志摩) med samma namn. Det är en allegorisk framställning av kärlek, där flickan i fem verser möter ett allt mer fientligt hav och sedermera slukas av det. Den arytmiska sångstilen är karakteristisk för Asien, och medger ett mer obundet förhållningssätt till musiken. Även poesin är typiskt integrerad i vispopen, vilket gör den förhållandevis tung.

女郎Nǚláng为什么wèishénme
Tjejen, varför

独自dúzì徘徊páihuáizài海滩hǎitān
vandrar du fram och tillbaka på stranden

女郎nǚláng难道nándào不怕búpà
tjejen, är det inte så att du fruktar

大海dàhǎi就要jiùyào风浪fēnglàng
att havet är på väg att piska upp stormiga vågor 


a不是búshì海浪hǎilàng
åh, det är inte havets vågor

shì美丽měilìde衣裳yīshang飘荡piāodàng
det är mina vackra kläder som fladdrar

纵然zòngrán天边tiānbiānyǒuhēi
även om det är mörk dimma vid horisonten

yàoxiàng海鸥hǎi’ōu飞翔fēixiáng
och jag vill flyga som fiskmåsen 


女郎nǚlángshì多么duōme
tjejen, jag

希望xīwàng围绕wéirào身旁shēnpáng
önskar vara runt dig

女郎nǚlángkàn大海dàhǎi
tjejen, se på havet med dig

kàn风浪fēnglàng
se på de där vågorna

Kategorier
Asien Buddism Japan Kultur Musik Religion Språk

Hatets väg – 修羅の花

När jag spelar tidig CJK-pop för vänner och bekanta möts jag oftast av ett förvånat uttryck, och man undrar varför jag gillar dansbandsmusik. Det gör jag nu inte, eftersom sådan så kallad musik saknar det minsta uns av känsla och kreativitet. Den eventuella likheten ligger i uppsättningen och det enkla instrumentala ackompanjemanget, men det som skiljer är framförallt den vokala framställningen och den fulländade poesin i sångtexterna.

På ytan smörig musik är alltså egentligen något helt annat, vilket kanske fordrar språkkunskaper och visst intresse för östasiatisk kultur i allmänhet för att upptäcka. Men enkelheten gör att denna vispop blir tidlös och tillgänglig för alla, vilket förklarar varför artister som Deng Lijun (邓丽君) uppnådde megastatus i hela Asien. Låtarna förmedlar ett känslospektrum som mestadels saknas i annan pop, modern som äldre.

Kaji Meiko (梶芽衣子) kan tjäna som exempel från Japan, här i Shura no hana (修羅の花, Asuras blomning), en sång som illustrerar filmen Shura yukihime (修羅雪姫, Asuran Snöprinsessa / Lady Snowblood) från 1973. Bakgrundshandlingen dröjer sig om Yuki (Snö), en kvinna som beträder hämndens väg efter att ett antal personer våldtagit hennes mor och dödat hennes familj, och sången berättar i poetisk form om snöprinsessans motiv och emotiva spektrum.

Asura är en sorts buddistisk halvgud med starka passioner, bland annat vrede. Titeln anspelar på att Yuki i själva verket är en asura i vardande (花 = hana kan betyda antingen blomma eller blomstring) genom sitt passionerade hat. Hon föds i ett fängelse under en snöstorm, och med den ingressen inleds sången:

死んでShindeいたita朝にasa ni
Döende på morgonen

弔いtomurainoyuki ga降るfuru
begravningssnön faller

はぐれhagureinuno遠吠えtōboe
en förlöpen hund ylar

下駄getanootoきしむkishimu
träskor som gnisslar

いんがingaなおもnaomosa
sitt ödes vikt

みつめてmitsumete歩くaruku
bär hon en lång sträcka

yamio抱きしめるdakishimeru
hon omsluter mörkret

蛇の目janomenokasa一つhitotsu
med ett Janome-paraply

いのちinochinomichio行くikuonna
en kvinna som går sin väg i livet

namidawaとうにtōni捨てましたsutemashita
och för länge sedan kastade iväg sina tårar

ふりむいたfurimuita川にkawa ni
från floden svängde hon

遠ざかるtōzakarutabinohiga
en dags resa bort

凍てたitetatsuruwa動かずugokazu
en orörlig frusen trana

哭いたnaitaametokaze
i regn och visslande vind

冷えたhieta水面にmizumo ni
på den kalla vattenytan

ほつれhotsurekami映しutsushi
speglades hennes fransiga hår

namidaさえsae見せないmisenai
utan att visa sina tårar

蛇の目janomenokasa一つhitotsu
bakom ett Janome-paraply

怨みuraminomichio行くikuonna
en kvinna som går på hatets väg

kokorowaとうにtōni捨てましたsutemashita
och för länge sedan kastade bort sitt hjärta

義理girimo情けnasakemo
plikt och sympati

namidamoyumemo
tårar och drömmar

昨日kinōmo明日ashitamo
i går och i morgon

ennoないnai言葉kotoba
är bara tomma ord

怨みuramino川にkawa nimioゆだねyudane
låter följa hatets flod

onnawaとうにtōni捨てましたsutemashita
kvinnan förlorade sig själv för länge sedan

Den japanska poesin är här inte glasklar, men översättningen förmedlar i huvuddragen stämningen. Sången fick en renässans tack vare Tarantinos Kill Bill, men den utgör bara en droppe i havet av den visskatt som finns i den östasiatiska kulturen. Ignorance is bliss, och det är ju synd om man inte förmår skilja på dansbandsmusik och seriös tidlös kultur.