Kategorier
Kina Politik Teknik Vetenskap

Kina ledande teknikmakt

Vilket land leder teknikutvecklingen i världen? Frågan är retorisk, men för en del lär svaret ändå komma som något slags överraskning, nämligen det klientel som tror att obetydliga svenska utbildningsanstalter som Chalmers och KTH skulle ha något att erbjuda den kinesiska militären eller andra kinesiska intressen, de som alltjämt tror att Sverige är något slags högteknologisk bastion och Kina blott en fabrik.

Enligt Australian strategic policy institute (ASPI) har Kina övertaget i inte mindre än 37 av 44 (84 %) kritiska teknologier, omfattande bland andra nanoteknik, materialteknik, AI, syntetisk biologi, batteriteknik, solceller och kvantkryptografi. ASPI uppger att Kina i en del grenar är ensam herre på täppan, med gräddan av institutioner samlade inom landet.

Egentligen är det bara USA som ännu kan bjuda motstånd, medan Indien och Storbritannien leder ett B-lag omfattande Sydkorea, Tyskland, Australien och i någon mån det kontinuerligt falnande Japan. Avvecklingslandet Sverige finns inte på kartan i detta sammanhang, och är väl på sin höjd relevant i marginalen av läkemedelsindustrin.

Men om man får tro de socialliberala ledarredaktionerna bör vi alltså isolera oss från den makt som har detta övertag, och som framgent kommer att dominera i än fler fält, nämligen av en paranoid och missriktad rädsla för att Zhongnanhai ska lägga sig i svenska intressen. Man ansluter därvid fullständigt till den amerikanska linjen av att mobba ut kinesiska intressen i allt från Huawei till Tiktok i syfte att försöka behålla den egna tekniska hegemonin.

Men för Sverige är en sådan approach fullständigt vettlös. Vi har inget att vinna på att gå i USA:s ledband i det meningslösa företaget att söka rädda en amerikansk dominans som är på upphällningen. Sverige måste förhålla sig till världen så som den faktiskt ser ut snarare än så som man önskar att den vore.

I den världen – das Ding an sich – är det Kina som är den stigande stjärnan, och från den kan vi nog inte isolera oss utan att skada oss själva allvarligt. Vi är inte direkt beroende av Kina i så stor omfattning – än – men däremot indirekt genom att EU är vår överlägset största handelspartner. Och EU:s största handelspartner är i sin tur just Kina, en omständighet som inte kommer att förändras, utan vi har tvärtom än större utbyte att förvänta – vill Sverige verkligen stå utanför den ordningen?

Kategorier
Hälsa Kultur Politik USA Vetenskap

Politisk matpyramid

Den så kallade matpyramiden är en svensk uppfinning från 1974, ursprungligen framtagen av Kooperativa förbundet, på förlaga av Socialstyrelsen. Myndigheten hade sin egen variant med en kostcirkel, som dock inte visade några proportioner.

Då som nu utgjorde matpriserna ett orosmoment, varför man lanserade ett sortiment av billiga basprodukter för att täcka fundamentala behov av energi och nutrienter. I basen fanns således kaloritäta mjölprodukter som bröd samt mjölk och potatis, medan de nyttigare grönsakerna fanns på nästa hylla. Överst fanns kött och dyrare produkter.

Pyramidens syfte var således inte primärt att illustrera optimal näring, utan sökte kombinera pris och nytta i ett enskilt schema. Icke desto mindre gick pyramiden på export, bland annat till USA, där den fick ungefär samma utseende, med rikliga mängder bröd i bottenhyllan, nämligen för att brödindustrin hade framgång i sitt lobbyarbete gentemot amerikanska jordbruksdepartementet (USDA).

Faktum är att hela pyramiden utgjorde en kompromiss mellan näringslivets intressen och folkhälsa, vilket är den självklara följden när en myndighet sitter på flera stolar. Livsmedelsverket har samma funktion i Sverige, nämligen att bevaka livsmedelsbranschens intressen samtidigt som man ska ge näringsrekommendationer, därtill under ett övergripande «klimatperspektiv».

Den amerikanska (och sedermera globala) fetmaepidemin kan spåras till ungefär samma tidpunkt, och sammanfaller alltså med en centralt dirigerad kampanj för ökat intag av kolhydrater och minskat av fett, därtill utan att skilja mellan raffinerade och andra kolhydrater. Lågfettsprodukter gjorde entré på marknaden, men när man eliminerade fettet ersatte man med socker, och därmed var epidemin ett faktum.

Även fleromättade «vegetabiliska» oljor är en bov i dramat, då sådana oljor ersatte animaliskt fett under den fetthysteri som rådde. Oljorna utgör tillsammans med socker och raffinerade kolhydrater grunden i samtlig skräpmat, i allt från kakor och bakverk till färdigrätter. Numera har man börjat inse sockrets skadeverkningar, men har grävt ned sig alldeles i skyttegravarna angående fettet – därför fortsätter epidemin.

Frågan är emellertid hur mycket som egentligen är forskningsbaserade rekommendationer respektive köpta sådana, givet hur stora kommersiella intressen som står på spel. Personer med ansvar att utforma de amerikanska kostråden sitter i företagens styrelser, och det är knappast något problem att muta inflytelserika personer. Inte heller Sverige är fritt från sådan korruption.

Framtidens matpyramid…

En annan fråga av relevans är statens intressen, exempelvis avseende att hålla industrier under armarna, eller för den delen att åberopa «klimatet» och andra ideologiska doktriner. Att man puffar för såväl vegankost som insekter hör till det senare facket, och det är då likvärdigt med hur man under 1970-talet slog ett slag för brödet (Brödinstitutets kampanj om Socialstyrelsens rekommendation 6–8 skivor bröd om dagen var inte helt uppdiktad).

Både politiska och kommersiella intressen är så mycket starkare än de som företräder självständig forskning och näringslära, och folket blir därmed slavar under dessa intressen. Du ska äta bröd och olja för att tjäna industrin, eller insekter och soja för att tjäna politikens modenycker – ditt verkliga fysiologiska behov är helt underordnat, och har ingen stark aktör som företrädare.

Kategorier
Hälsa Kultur Politik Vetenskap

Ätstörningen veganism

Statstelevisionen lutar inte alls åt vänster, utan är en objektiv och neutral aktör som beaktar alla aspekter likvärdigt. Det är därför mediejätten har lika många artiklar och program om karnivorer (0) som om veganer (1050), två sorters kostextremism i vardera ändan spektrat. Tesen är således implicit given, att en «växtbaserad» kost är att föredra, inte bara för hälsan, utan även för «klimatet», vilket kanske är den egentliga vänsterkopplingen.

Förvisso kan man argumentera för att ett ökat inslag av grönsaker leder till god hälsa och längre liv, men däremot finns inga som helst belägg för att veganism eller ens vegetarianism har den egenskapen. Tvärtom ser man hos veganer en förhöjd sjuklighet till följd av näringsbrist, främst avseende fettlösliga vitaminer ADEK, vitamin B₁₂ samt ω-3-fettsyror.

Akut brist på vitamin B₁₂ leder obehandlat till hjärnskador och död, men även mindre brist ger åkommor som depression och ångest, som har en högre prevalens bland veganer. Benskörhet är en annan vegansk åkomma, till följd av uselt upptag av kalcium på grund av brist på vitamin D.

En annan konsekvens är en avsevärt högre förekomst av avancerade glykerade slutprodukter (AGE) bland vegetarianer i allmänhet och veganer i synnerhet. Orsaken stavas fruktos, som konsumeras i hög utsträckning av gruppen. Traditionellt har man tillskrivit AGE köttätare, vilket veganlägret alltjämt förfäktar, trots ett uppdaterat kunskapsläge.

Avancerade glykerade slutprodukter är den cellulära motsvarigheten till att baka en sockerkaka, och leder till förbränd kristallisering. Skillnaden är att en sockerkaka bakas på en timma, medan motsvarande (samma) process i cellerna tar sjuttio år, plus eller minus ett par decennier. Ökad förekomst av AGE påskyndar alltså åldrandet, vilket inte är förenligt med tanken om längre och hälsosammare liv bland veganer. Det är också därför extrema frukterianer kan förefalla betydligt äldre än sin kronologiska ålder (rynkor är ett resultat av AGE).

Den gängse rekommendation som förmedlas är att man bör äta mer frukt och grönsaker, där man regelmässigt föser samman två vitt skilda livsmedelsgrupper. Man avfärdar risken med socker i frukt, eftersom det är inbäddat i fibrer, och för att det ju finns så mycket vitaminer och mineraler i frukten. Men fruktosen frigörs småningom av bakterier i tarmarna, och bildar då antingen AGE eller omvandlas av levern till glukos. Bådadera processerna är skadliga.

Förvisso är en än större källa till fruktos den västerländska dieten, enkannerligen i USA, där höga halter av fruktos förekommer i isoglukos (HCFS), det vanligaste sötningsmedlet i läsk och skräpmat. Resultatet är även här kraftigt ökad förekomst av AGE, vilket är förväntat. Tillsammans med ω-6-fettsyror i «vegetabiliska» oljor är det ett recept för den hälsokatastrof vi observerar i realtid.

Men även den veganska dieten är rik på ω-6-haltiga sojabaserade produkter, och ger tillsammans med hög förekomst av fruktos likartade metabola problem. Veganer är ändå betydligt friskare än snittet, men det beror uteslutande på kompensation genom lägre kroppsvikt, den kanske bästa indikatorn på god hälsa, nämligen genom den effekt kalorireduktion har.

Tvivelsutan är det därför så att veganer lever både längre och bättre än den stora massan av metabolt förstörda fetton, men det är kanske inte den optimala komparationen. I jämförelse med omnivorer med en mer balanserad och hälsosam kost, omfattande fisk, kött och grönsaker samt en del mejeriprodukter – exempelvis i Japan och Norge – står sig veganer helt enkelt slätt.

Veganism måste egentligen förstås som en modediet, och praktiseras inte naturligt någonstans i världen, med undantag för Indien, där man av ekonomiska skäl inte har råd med animaliskt protein. Det finns även en del religiös extremism som omfattar veganism. I Västvärlden är det främst ett litet segment av yngre kvinnor, oftast med vänsterprogressiva idéer, som utövar dieten, och man kan se det som en form av ätstörning, ofta som en utvidgning av anorexia och bulimi.

Ändå försöker man normalisera fenomenet, inte minst genom att införa «köttfria» dagar i skolan, därtill i en inflationstid då hungriga elever inte får nog med mat hemma. Det är sorgligt att beskåda denna tragiska utveckling.

Kategorier
Hälsa Kultur Vetenskap

Antiinflammation

Akut inflammation vid infektion eller skada är av vikt för att åtgärda problemet i fråga, medan kronisk eller systemisk inflammation i sig är skadlig och kan leda till ett stort antal sjukdomar. I själva verket är inflammation genom oxidativ stress grunden för de flesta så kallade folksjukdomar, och man ser regelmässigt höggradig inflammation vid tillstånd som fetma, diabetes och insulinresistens.

En naturlig fråga är då vad man kan göra för att minimera graden av inflammation, dels genom lämplig diet, och dels genom lämplig livsstil i övrigt. Man kan ju i förstone misstänka att regelbunden motion och hälsosam – vad det nu är – mat är nyckelfaktorer, men det är mer komplicerat än så.

Vad man kan förstå finns det inga välgrundade studier i ämnet, med undantag för effekten av ω-3-syrors antiinflammatoriska egenskaper, varför resultaten och slutsatserna tenderar att skifta något. Det väckelsereligiösa veganlägret brukar hänvisa till dietary inflammatory index (DII) för att slå ett slag för «växtbaserad kost» och undvika mättat fett, men i åtminstone den reviderade utgåvan av index är kolhydrater det mest inflammatoriska av samtliga makronutrienter eller andra ämnen.

Andra inflammatoriska ämnen enligt samma index är ω-6-syror och enkelomättade fetter som olivolja, som båda ingår i den veganska modedieten, samtidigt som mikronutrienter med riklig förekomst i animaliska livsmedel är höggradigt antiiflammatoriska, som fettlösliga vitaminer ADE, magnesium och zink.

Antiinflammationsindex

Andra studier i samma genre söker ge ett poängbaserat system för både kost och livsstil, med liknande resultat. De mest inflammatoriska faktorerna är övervikt (0.89) och fetma (1.57), rökning (0.50), raffinerade spannmålsprodukter och stärkelsegrönsaker (0.72), bearbetat kött (0.68) samt tillsatt socker (0.56).

I den andra änden av skalan finner man kosttillskott (-0.80), tomater (-0.78), gulröda grönsaker (-0.57), fågel (-0.45) och nötter (-0.44), medan fisk (-0.08), rött kött (0.02) och baljväxter (-0.04) är inflammatoriskt neutrala. Måttlig motion (-0.18) är måttligt antiinflammatoriskt, medan mer aktiv träning (-0.41) är klart bättre, vilket är vad man kan förvänta.

Mer överraskande är emellertid att måttlig konsumtion av alkohol (-0.66) är starkt antiinflammatoriskt, så till den grad att det är bättre att kröka än att springa! Med «måttlig» konsumtion menas här upp till 14 gram etanol per dag för kvinnor, eller 14–28 gram etanol per dag för män. Översatt innebär det några flarror vin per vecka. Å andra sidan är mer konsumtion än så att anse som inflammatorisk (0.30), samtidigt som inflammation förstås inte är den enda faktorn av relevans.

Men givet dessa studier kan man ganska enkelt slå fast att en omnivor kost med inslag av både animalisk (ω-3, Zn, Mg, vitaminer ADE) och växtbaserad (betakaroten, vitamin C, fiber) föda i kombination med stora mått av motion och en viss mängd vin utgör optimum, särskilt om man undviker tillsatt socker, ω-6-baserade oljor och annan bearbetad skräpmat. Fast det visste vi förstås redan.

Fisk, frön, spenat, bär, avokado…
Kategorier
Kina Politik Teknik Vetenskap

Medelmåttiga svenska universitet ointressanta för Kina

Paranoikerna på Expressen vädrar återigen sitt kinahat, denna gång genom att återanvända ett ledarstick från fordom, angående kinesiska forskare vid svenska universitet. Svenska utbildningsanstalter ska inte sponsra Kinas armé, hävdar man i den braskande rubriken, men tydligen går det bra att «sponsra» övriga världens motsvarigheter – man väljer medvetet ut just Kina.

Men det är inte kinesiska vapen som orsakar död i världen, utan amerikanska och för all del även svenska. Kina har inte deltagit i något krig sedan 1979, och är inte en expansiv makt. Det vore nog mer uppbyggligt att porta amerikaner som för svenska skattemedel fortsätter bygga upp det amerikanska militärindustriella komplexet och sprida ond bråd död världen över, exempelvis genom obemannade drönare styrda av tonåringar i bunkrar i Nevada.

Man exemplifierar ändå med frågan om Taiwan och en möjlig invasion från fastlandet, samt med det nyligen timade debaclet med en kinesisk väderballong på drift över det amerikanska fastlandet. Kom igen nu?

Låt mig här dumma ned saken så att även en efterbliven kretin vid Expressen har möjlighet att förstå saken. Man kan exempelvis konstatera att Sverige inte har några som helst tekniska lärosäten bland de hundra främsta i världen. KTH kvalar in på plats 155, medan woke- och klimatteknologerna vid Chalmers inte finns med i systemet överhuvudtaget.

Kina har å andra sidan tio universitet bland de främsta, och har därtill ledig åtkomst till minst dubbelt så många andra i Singapore, Nya Zeeland och andra stater som inte deltar i den amerikanska aggressionen mot Kina. Vad är det svenska universitet egentligen har att erbjuda Folkets befrielsearmé?

Frågan blir än mer absurd när man konstaterar att Kina är ledande i utveckling i allt fler tekniska spetsgrenar som AI och kvantdatorer, och för den delen även avancerade vapensystem som hypersoniska missiler. Kina är en utvecklad rymdnation som skickar upp en raket varannan dag, och är så att säga inte i behov av medelmåttig forskning vid medelmåttiga universitet i en medelmåttig randstat i Europas utkant.

I den mån kinesiska forskare deltar i svenska program är bidraget till kinesisk militär noll och intet, och det rör sig mer om sedvanligt utbyte i forskarvärlden, till allas båtnad. Svenska universitet härbärgerar inte militär spetsforskning, utan sådan sker uteslutande vid Saab och andra företag, där man givetvis har en relevant säkerhetsklassificering.

Universitetens roll är att främja grundforskning (samt civila tillämpningar), och sådan kan inte begränsas med flummiga argument om att tekniken kan komma att användas i militära applikationer. Antingen är forskningen och utbildningen fri och internationell, eller så är den det inte.