⚛︎ dougherty ☸︎

Kristerssons moderatregim har arbetat hårt för att få hem en vänsterextremistisk AFA-aktivist från türkiskt fängelse, men dessvärre för Rosenbad läggs kraftig sordin på firandet av den diplomatiska framgången genom att en annan diplomatisk härva tar en märklig och oväntad vändning.

Den för «spioneri» misstänkte så kallade toppdiplomaten «hittades» nämligen död i sin lägenhet efter att ha blivit mörbultad och fått sin lya vandaliserad av fascistgrisarna på Säpo. «Självmord» är den officiella förklaringen, men för en sådan hypotes finns inte mycken rimlighet.

På regimen kan man inte lita, och allra minst dess hantlangare i polisskrået, en mycket smutsig skara ligister som i princip aldrig håller sig inom de lagens råmärken man har att upprätthålla. Mitt förtroende för denna kår är negativa oändligheten, och har alltid varit.

En gnutta konspirationshypotetiskt kan man därför framkasta misstanken att diplomaten «Jocke» egentligen har bragts om livet av samma krafter som gick så hårt och illa mot honom under helgen, helt enkelt genom att först skapa ett alibi och sedan fullfölja. Man ska i vart fall inte utesluta möjligheten förrän mer klarhet i fallet föreligger, även om man kan misstänka att det nu blir locket på i denna märkliga homohärva.

Sådant sker inte i Sverige!, invänder nu vän av ordning. Detta är inte Ryssland, eller en forna militärdiktatur som den i Brasilien, eller Argentina, eller Spanien! Men skit händer även här, och när det sker är man lika mån om att sopa igen spåren som eljest. Det är naivt att tro annat.

Stjärtgossarna på UD verkar visserligen inte vara helt stabila, av det som har framkommit i detta homodrama, men att en person skulle ta livet av sig alldeles efter att ha blivit utsatt för statens övergrepp och därtill polisanmält händelsen i syfte att få upprättelse är en alltför makaber utveckling. Jag tror inte på den, och här finns fler än en hund begravna.

Inte minst regimens hets mot personen, under märkliga anklagelser om «spioneri» trots att det är helt uppenbart att «främmande makt» inte har med saken att göra. Säpos omilda behandling av vederbörande under oklara omständigheter. Regimens ofattbara nesa av att två gånger ha misslyckats med tillsättningen av en USA-inspirerad «nationell säkerhetsrådgivare» som det inte finns något egentligt behov för. Samt dessa märkliga kopplingar i den homoerotiska värld som helt tycks prägla UD och delar av den politiska eliten.

Blev han lönnmördad av regimen, sig själv till straff och androm till varnagel? Tills trovärdiga fakta i målet föreligger, om någonsin, får det bli arbetshypotesen. Det fanns för denne person ingen rimlig anledning att ta sig själv av daga så abrupt.

Stjärtgossarna i bastuklubbsregimen under Kristersson tycks ha blivit rejält sårade av att någon bara en halvtimme efter utnämningen av homosexpolaren Thyberg skickade intima bilder på vederbörande och därmed orsakade hans «frivilliga» avgång. Detta kan inte tolereras, varför regimen bussar Säpo på vedersakaren, som om det vore 1300-tal snarare än en modern rättsstat.

Foliehattarna på Säpo går emellertid inte milt till väga, utan bryter sig in hos den misstänkte och griper denne under dramatiska former. Brottsrubriceringen är i vanlig ordning helt påhittad – «spioneri» och samröre med «främmande makt» – för att kunna haffa vederbörande och nyttja «förstärkta förhörsmetoder».

Mediehusen berättar att personen – som vi kan kalla för «Jocke» – är «toppdiplomat» och bekräftar att gripandet har koppling till nesan med Thyberg. Av detta kan man förstå att det rör sig om ännu ett märkligt homosexdrama i dessa kretsar, där rivalitet kring en tjänst har uppstått och pinsamma privata detaljer läckts för att sabotera.

Det är som sagt klovner hela vägen i denna röra, och man förstår att det inte primärt är kompetens som ligger bakom utnämningar till UD och andra befattningar i den sektorn, utan intima kopplingar och kontakter i märkliga nätverk. Personer som inte kan hantera eller lägga undan sitt privatliv ska inte ha säkerhetsklassade tjänster av det slaget.

Uppenbart är att det inte heller är «främmande makt» vi behöver oroa oss för, eftersom fienden finns inom oss i form av nepotism, korruption, maktmissbruk och denna form av märkliga homodraman. Det spiller över på Kristerssons regim, som allt mer framstår som det största skämtet i Sveriges politiska historia.

«Främmande makt» agerar nämligen inte på det sättet, utan skulle ha lagt en sådan hållhake i skafferiet tills den kan komma till användning i något sammanhang. Att på direkten skicka hämndporr till regimen och medier tyder mer på en intern träta bland omogna pojkar.

Att man ändå använder begreppet har kanske att göra med «Jockes» tidigare befattningar, samt kunskaper i en rad språk – det är alltid farligt att behärska språk som talas av den förmenta fienden. Även om det här knappast rör sig om fiendeländer i egentlig bemärkelse.

Misstanken, av den lägre graden, kommer givetvis att avskrivas vad det lider, när man anser att man är färdig med uppsträckningen. Men detta märkliga drama lämnar ändå en besk eftersmak, eftersom det visar att Sverige alltjämt är en ankdamm snarare än en rättsstat. Tänk affärerna Kejne, Haijby, Ebbe Carlsson, Geijer…

Saken visar också att regimen tycks ha full insyn i all slags kommunikation. En «toppdiplomat» vet hur man på ett någorlunda säkert sätt skickar material utan att lämna spår efter sig, men tycks ändå ha blivit röjd på kort tid, alternativt ha varit utsatt för kontinuerlig avlyssning.

Eller så vet man helt enkelt vilka de berörda dramadrottningarna är i denna soppa och söker samla bevis. Men till vilken nytta? Vad skulle en mer jordnära brottsrubricering vara? Olovligt förfogande med bild publicerad på offentlig bögsajt? Detta lär rinna ut i sanden…