Hamnade oförhappandes på EU-kommissionens samlingssida för nationella riktlinjer kring diet (FBDG), och det man slås av är att Bryssel faktiskt ännu inte tycks ha slagit näven i bordet och reglerat skiten ur hela unionen även i denna fråga. Det andra man frapperas av är att det överhuvudtaget finns sådant som nationella riktlinjer snarare än en enda världsvid rekommendation baserad på vetenskap – när allt kommer omkring finns det bara en matematik, en fysik och en kemi, men femtiofem tusen näringsläror.
Allra mest förvånas man dock av de flagrant felaktiga råden i sig, och man gör således bäst i att göra precis tvärtemot dessa i de allra flesta fall. Det finns ingen vetenskap bakom dessa rekommendationer, utan de är samtliga produkter av skräpvetenskapliga observationsstudier, politiska målkonflikter, kommersiella påtryckningar, korruption, lobbying, hävdvunnen myt, prestige och diverse doktrinära föreställningar, inte minst från religiöst håll.
Detta förhållande lär varken du eller jag kunna ändra på, men det anstår ändå gräsrötterna att i görligaste mån anlägga moteld och att protestera mot den skadliga informationen, som eldar på epidemin av sjukdomar, fetma och annan ohälsa. Om inte annat för att för sig själv klargöra en dietär strategi. Här följer:
Stärkelse
Storbritannien menar här att potatis, bröd, pasta, ris och andra stärkelsrika kolhydrater bör utgöra en tredjedel av maten. Man ska också välja produkter med lägst innehåll av fett, socker och salt. Britterna är fetast i Europa av en anledning.
Danskarna hävdar istället 75 g fullkorn per dag, belgarna 125 g, medan holländarna rekommenderar 6–8 skivor bröd om dagen, det vill säga det gamla Brödinstitutets högst kommersiella «rekommendation».
Rekommendation: ät inte gryn, korn, pasta överhuvudtaget, eller i mycket måttlig mängd. Kolhydrater är inte ett essentiellt ämne, vilket är varför rekommendationerna spretar åt alla håll. Anledningen till att intaget bör begränsas är för att minska nivån av blodsocker och därmed insulin, vilket är särskilt viktigt för överviktiga som lider av insulinresistens. I den mån man äter stärkelse bör man sträva efter lågt glykemiskt index. Potatis är i princip ren stärkelse med högt index, men kall kokt potatis har lågt index.
Frukt och grönsaker
Här slår man vanligen samman till «frukt och grönsaker», men de båda livsmedelsslagen har inget med varandra att göra. Frukt är vad växterna frivilligt delar med sig i syfte att fortplanta sig, och innehåller inga antinutrienter. Grönsaker (växterna i sig) innehåller å andra sidan antinutrienter som försvar mot angripare.
De nationella rekommendationern varierar här från ingen alls till 300–400 g per dag, eller kryptiska mått som 2–3 «portioner» eller «nävar». En del menar att man kan ersätta frukt med juice, men det kan man inte alls.
Rekommendation: frukt och grönsaker hör till människans naturliga diet, men den frukt vi äter i dag är förädlad och betydligt mer sockerrik än naturlig frukt. Sockret är dessutom till hälften fruktos, som kroppen inte är i behov av och som är direkt skadligt för levern. Därför bör intaget av frukt begränsas, och man bör hellre äta bär av olika slag, kokos, avokado med mera.
Juice är ultraprocessad skräpföda i vilken man har extraherat sockret samt kastat bort de fibrer som skyddar mot för snabbt upptag av sockret. Juice är lika onyttigt som läskedryck och godis, och bör därför inte konsumeras alls.
Människan har utvecklade mekanismer för att hantera antinutrienter, men inte alla har förmåga att hantera alla sådana mekanismer. Kokta, stekta och fermenterade grönsaker är alltid bättre än råa just av denna anledning. Det finns ingen övre gräns för grönsaker, utan man kan äta så mycket man vill. Grönsaker är bra för att de ger fibrer och mättnad samt en del nutrienter, men främst för att de begränsar intaget av energi. Effekten är subtraktiv snarare än additiv.
Baljväxter
Belgarna säger att man ska äta baljväxter minst en gång per vecka, bulgarerna minst två gånger per vecka och danskarna 100 g per dag. Svenskarna har ingen rekommendation alls.
Rekommendation: baljväxter är som frukt avsedd för konsumtion, men utan fruktos. De innehåller dessutom protein, om än inte fullvärdigt. Så länge man inte drabbas av gasbildning eller andra magproblem kan man äta dessa som grönsaker i valfri mängd, inklusive inte alls.
Mjölk och mejeriprodukter
Européerna är ett mjölkdrickande folk, varför man har ganska samstämmiga rekommendationer om ungefär en halvliter mjölk per dag samt några skivor ost. Dessvärre rekommenderar man ultraprocessade lågfettsvarianter, vilket är heltokigt.
Rekommendation: mjölk är bra för barn, men kan även drickas av vuxna. I princip ska man dock undvika flytande kalorier. Högsta möjliga fetthalt eftersträvas, då näringsämnen inte upptas utan fett. Fett och protein går också hand i hand. Behövs främst för kalcium, men den som inte uthärdar mejerivaror kan äta krossade äggskal som alternativ.
Kött
Här föreligger de mest verklighetsfrånvända rekommendationerna om högst 300–600 g rött kött per vecka, samt ännu mindre rökt eller kurerat kött. Även här vill man eftersträva låg fetthalt, vilket är lika galet i detta sammanhang. Man förespråkar hellre kyckling som alternativ, eller möjligen fisk eller baljväxter.
Rekommendation: ät kött, i vilken mängd du vill. Även kurerat kött som bacon. Det är det mest hälsosamma livsmedel människan känner, samt ger erforderliga näringsämnen, fullvärdigt protein och god mättnad. Välj fett kött hellre än magert.
Fet fisk kan ersätta, men däremot inte baljväxter (ej fullvärdigt protein) eller kyckling. Kyckling utfodras med soja och majs med högt innehåll av inflammatorisk omega-6, som inlagras i köttet. I princip hela ökningen av köttkonsumtionen härrör från kycklingprodukter, och korrelerar väl med utvecklingen av fetma och sjukdomar.
Fisk
Bulgarerna har här att man bör äta fisk minst en eller två gånger i veckan, medan irländarna hävdar högst två gånger per vecka. Rumänerna säger så ofta som möjligt. De flesta rekommenderar fet fisk, medan svenskarna förespråkar en variation mellan fet och mager fisk.
Rekommendation: Fisk är det nyttigaste av livsmedel och bör ätas minst varannan dag, i valfri mängd. Fet fisk är bäst på grund av omega-3-innehållet. Små fiskar som makrill och sardiner är bäst i fråga om att undvika miljögifter. Lax är det mest utmärkta livsmedel som finns, men bara i vilt tillstånd – norrmännens ultradyra färgade farmlax är utfodrad med soja, och är därför lika skadlig som kyckling.
Ägg
Återigen går rekommendationrna kraftigt isär, med godtyckliga gränser om 2–3 eller möjligen 7 ägg per vecka. För den med högt «kolesterol» förespråkas mindre mängd, oaktat att dietärt kolesterol inte är en faktor av betydelse. En rad länder saknar särskild rekommendation, vilket är det riktiga förhållningssättet.
Rekommendation: ägg är det mest kompletta av livsmedel, och kan ätas i valfri mängd tills mättnad infinner sig. Proteinet är fullvärdigt och äggen innehåller de flesta av erforderliga näringsämnen. Den som dras åt det gröna hållet bör se till att få i sig just ägg och helst även fisk för komplett näring.
Oljor och fett
Kvantitativa rekommendationer varierar här från inga alls till 5–9 «portioner» per dag. Andra förespråkar 1–2 eller 3–4 matskedar olja per dag, och att totalt fettintag bör begränsas till 25–30 % per dag. I princip alla förordar begränsat intag av mättat fett och ersättning med de «mjuka» fleromättade oljorna. Åtminstone fransmännen förespråkar dock olja med omega-3-haltig alfalinolensyra som motgift till den inflammatoriska linolsyra som utgör basen i fröoljor.
Rekommendation: omega-6-haltiga fröoljor (rapsolja, solrosolja med flera) är förmodligen det mest toxiska man finner i en livsmedelsbutik, och är roten till vår tids pandemi i ohälsa. De fleromättade fetterna i oljorna ger upphov till reaktiva kedjereaktioner i mitokondrierna och därmed kronisk inflammation, som utgör grunden för sjukdom. De bör undvikas helt och hållet.
Även olivolja innehåller en del linolsyra, men den kallpressade varianten kan användas på salladen. För matlagning och andra sammanhang används uteslutande mättade animaliska fetter som smör. Mättat naturligt fett är stabilt och kan inte oxidera i cellulära processer, och kan därför inte ge upphov till sjukdom. Det är ren energi, och det finns ingen övre gräns utöver dagligt energibehov. (Härdat transfett som framställs i ultraprocess är däremot ytterligt skadligt.)
Nötter och frön
Rekommendationerna går här i alla riktningar, eftersom människan inte har något särskilt behov av vare sig nötter eller frön. 15–50 g per dag är en vanlig rekommendation, men vad den baseras på är svårt att förstå. Saltade nötter ska väljas bort, sägs det.
Rekommendation: man kan naturligtvis äta nötter och frön, men men kan även avstå. Det är inget essentiellt livsmedel. Nötter innehåller vanligen omega-6-haltiga fettsyror, och av den anledningen är det en god idé att begränsa intaget. Chiafrön innehåller emellertid omega-3-haltiga fettsyror, fibrer och en rad mineraler, och är därför utmärkt att sprinkla på all slags mat för att råda bot på omegaobalansen.
Sötsaker och efterrätter
Här tycks man ha förstått att detta inte är livsmedel, utan njutningsmedel ägnat för fest snarare än vardag.
Rekommendation: ät bara vid festligare tillfällen, högst en gång per vecka. Ät sötsaker gjorda av naturliga råvaror, inte ultraprocessat skräp.
Socker
Man har emellertid inte fullt ut förstått sockrets skadlighet, även om polletten är på väg att trilla ned. Ovanligt många länder har ingen kvantitativ gräns alls, medan en del menar att man kan inta upp till 10 % av det dagliga energiintaget i form av tillsatt socker. Det kan man inte, i vart fall inte utan konsekvenser.
Rekommendation: alla kolhydrater är socker i någon form, men fritt och tillsatt socker hör till en särskilt skadlig form av ultraprocess, och bör undvikas helt och hållet, eller i vart fall begränsas till festligare tillfällen enligt ovan. Fritt socker i kombination med matolja är den nukleära varianten av gift för cellerna.
Salt
Sedan länge föreligger en diskurs om saltets förmenta skadlighet, varför man söker begränsa till högst 5 g per dag. Men man angriper här fel sak, och högt blodtryck beror inte på för högt saltintag, även om sådant förvärrar för den med sådan åkomma. Grundproblemet är ett helt annat, nämligen för mycket socker, olja och ultraprocess.
Rekommendation: salt är essentiellt för kroppens signalsystem, och fem gram är i detta avseende inte tillräckligt. Närmare 10–15 g behövs för fullgod funktion, särskilt för den med köttrik diet. Observera också att balansen mellan Na och K måste upprätthållas, och problemet är vanligen kaliumbrist. Öka därför intaget av kalium och magnesium hellre än att dra ned på saltet.
Vatten
1–1.5 liter per dag eller 6–8 glas är här en vanlig rekommendation, och man menar att det är viktigt att dricka innan man är törstig. Svenskarna har dock ingen särskild rekommendation.
Rekommendation: svenskarna har här rätt, och det finns ingen anledning att dricka om man inte är törstig. Kroppen kan i värsta fall omvandla fett till vatten vid behov, och man behöver därför inte springa omkring med en dryckesflaska som homo americanus. Man behöver inte heller måltidsdryck, och gör i själva verket bäst i att skippa sådan, eftersom mat i sig innehåller stora mängder vatten och eftersom för mycket vätska försvagar magsyran.
Livsstilsvanor
Skippa inte frukosten tycks här vara ett vanligt mantra, tillsammans med att äta frekvent under hela dagen. En del varnar till och med för fasta, medan irländarna nöjer sig med rådet att njuta av mat.
Rekommendation: skippa frukosten! Frukost intogs förr efter första arbetspasset vid niosnåret, men det var då vi var bönder. Att på kontoret utveckla knappar för webben är inte lika resurskrävande. Skippa även mellanmål, men ha alltid ha med något kokt ägg eller nötter om suget blir irriterande. För den med en diet omfattande kött, fisk, ägg och grönsaker uppstår inte en bergochdalbana med blodsocker och insulin, utan långvarig mättnad infinner sig.
Ät när du är hungrig. Ät inte när du inte är hungrig. Drick när du är törstig. Drick inte när du inte är törstig. Tillför kroppen det den behöver. Tillför inte kroppen det den inte behöver.
Processade livsmedel
Nationerna har här dille på processat kött, men förbiser nästan helt och hållet den ultraprocessade föda i övrigt som till närmare åttio procent upptar utbudet i butiken. Man har helt enkelt en synnerligen efterbliven hållning i denna fråga, och förstår inte vad det är som verkligen ger upphov till sjukdom.
Rekommendation: avstå ultraprocess helt och hållet, utan undantag. Även för godsaker finns alltid alternativ med naturliga råvaror. Processade livsmedel är en helt annan sak, och är en naturlig del av människans livsmedelshållning. Särskilt har vi rökt, konserverat och fermenterat i alla tider, och det är alldeles utmärkt föda. Processat bacon kan således intas i valfri mängd, medan ultraprocessad korv är en helt annan sak.
Till ultraprocessade livsmedel hör alla former av vegetabiliskt konstkött, frysta färdigrätter, fröoljor (rapsolja med flera), margarin, juice, lågfettsvarianter av mejeri, kartongprodukter med lång hållbarhetstid (flingor med mera), de flesta brödsorter, allt i plasttub eller -förpackning med mera, samt produkter med märkliga ingredienser. Bara avstå – det är nog den viktigaste av alla rekommendationer.
