Kategori: Hälsa

Kategorier
Hälsa Politik

Skadliga statliga kostråd

Den så kallade folkhälsan kommer inte att utvecklas mot det bättre om de nya «nordiska näringsrekommendationerna» får inflytande i vardagen. Livsmedelsverket och dess motsvarigheter i grannskapet dras nämligen med höggradig målkonflikt när man ska integrera «klimatet» i rekommendationerna, samtidigt som de egentliga hälsoråden inte är konsonanta med moderna rön.

Konflikten är tydlig i så måtto att man rekommenderar en «plantbaserad» (sic!) kost med minskat intag av kött, men samtidigt ett ökat av vitamin B₁₂ från 2.0 µg till 4.0 µg per dag. B₁₂ finns uteslutande i animaliska produkter, och 4.0 µg per dag motsvarar 500 gram makrill, 1.5 kg ost, 1.8 kg stekta ägg eller 1.8 kg nötfärs per vecka.

Det går uppenbarligen inte ihop med tanken att äta högst 350 g kött per vecka eller motsvarande mängd fisk samt ett «måttligt intag» av mejeriprodukter med «låg fetthalt», särskilt inte som B₁₂ är ett vattenlösligt vitamin som inte lagras i kroppen. Samma problem gäller zink, selen och vitamin B₆, som huvudsakligen har animaliska källor.

Framförallt minskar intaget av omega-3-baserad DHA, med riklig förekomst i fet fisk, ägg och nötkött, samtidigt som råden i övrigt ger ökat intag av omega-6-syran linolsyra, som är grundkomponenten i de industriella matoljor man rekommenderar på bekostnad av smör. Den redan rubbade balansen mellan de två typerna ökar därmed än mer, vilket kommer att sätta avtryck i vården vad det lider.

Lågfettsparadigmet från 1980-talet har man uppenbarligen inte övergivit, eftersom det har gått alldeles för mycket prestige i saken. Men lågt intag av fett betyder ökat intag av andra makronutrienter, vilket med låg konsumtion av kött främst betyder kolhydrater. Barnen får helt enkelt fortsätta äta «berikade» flingor (nedmalda livsmedel industriellt ihoplimmade till bearbetad skräpföda) om man vill erhålla någorlunda adekvat intag av B₁₂.

Sådan kolhydratrik lågfettskost är i själva verket grundproblemet i den globala fetmaepidemin, då rikligt intag av socker och dess sammansatta varianter i bröd och andra mjölprodukter ger kraftiga hormonella svängningar i blodsocker, insulin och småningom ghrelin, vilket orsakar intermittent återkommande hunger. Utan fett och protein uteblir mättnadskänslan, och man äter helt enkelt mer och oftare.

Hit leder de «nordiska näringsrekommendationerna».

Inte heller i denna framställning skiljer man mellan nyttiga grönsaker och sockrig frukt, men de två livsmedelsslagen är väsensskilda ur metabol synvinkel. Och utöver minskad konsumtion av kött föreslår man helt slopat intag av fågel, uppenbarligen av «klimatskäl», eftersom det inte finns några hälsomässiga fördelar att undvika proteinrik kyckling.

Därmed finns större anledning än någonsin att förfara helt tvärtom, eftersom «rekommendationerna» inte har något med vare sig näring eller hälsa att göra, men desto mer med vegansk modediet, klimataktivism och annan politik. Alla pilar avseende folkhälsan har pekat fel i ett halvsekel, och de kommer att fortsätta peka fel så länge statliga rekommendationer – som tas på allvar och faktiskt implementeras av menigheten – trampar än mer snett.

En bättre och mer näringsriktig kostmodell.
Kategorier
Hälsa Kultur Politik Vetenskap

Varför veganer är sjukare

Statstevewebben berättar om ett färskt resultat angående taurins betydelse för åldrandet, nämligen att det tycks finnas ett kausalt samband mellan åldrande och nivåer av aminosyran i blodplasmat. I vart fall minskar mängden med stigande ålder, vilket har föranlett studien.

Men statsreportaget undviker nogsamt berätta hur människan tillgodogör sig taurin, och nämner blott att energidrycker är dopade med ämnet. Men eftersom sådana elixir även är fullmatade med socker, är den eventuella vinsten både neutraliserad och reverserad.

I själva verket är den primära källan för taurin animaliska livsmedel, särskilt fet fisk, rött kött, ägg, skaldjur och kyckling, medan ämnet bara förekommer i spårmängder i växtriket. Kroppen kan själv tillverka taurin från aminosyran cystein, men även den förekommer främst i djurriket – det är härav begreppet fullvärdigt protein härleds.

För den statliga rödgröna wokekanalen uppstår här således en målkonflikt, nämligen för att man är en propagandist för en vegansk livsstil och minskad konsumtion av kött, inte minst på grund av den förhärskande klimatöverideologin som råder i tevehuset. Ska man leva längre får det således bli på sockrig och kaffeinerad Red bull snarare än bacon!

Statsmediet undviker även nämna en annan smärre detalj, nämligen att man behöver stoppa i sig motsvarande sex sådana burkar energidryck eller ett par kilo kött om dagen för att nå den effekt som studien har påvisat (hos möss), och det senare skulle motsvara en ren ketogen diet givet att man når dagligt energibehov med en sådan mängd. Även det är en omöjlighet för statskanalen att framföra.

Det minner om andra åldrandesstudier, där man har påvisat att ämnet resveratrol har en motsvarande effekt. Resveratrol finns naturligt i rött vin, vilket har föranlett en del att framföra rödvin som en hälsodryck. Det är bara det att man måste häva i sig närmare tusen liter för att nå erforderlig mängd för effekten.

Vi har här att göra med en form av skräpvetenskap, där man i djurförsök inducerar abnorma mängder av något preparat för att påvisa någon effekt. Det är till exempel så man har kommit till slutsatsen att nitriter i rökt kött är cancerframkallande, nämligen i dagliga dosekvivalenter om tjugo kilo bacon under fyrtio års tid…

Det är alltså ingen idé att börja förköpa sig på energidrycker eller tillskott av taurin, och själva tanken att man med något piller eller någon enskild substans kan förlänga livet är förfelad – det är samma dröm om ungdomens källa som har plågat mänskligheten under hela dess existens.

Istället måste man tillämpa en mer holistisk metod i vilken man minimerar skadliga ämnen som fritt socker och omega-6-haltiga oljor, tillämpar tidsbegränsat ätande och kalorireduktion, motionerar, samt i övrigt tillgodoser kroppen med allsidig näring från naturliga och minimalt bearbetade livsmedel av såväl animaliskt som vegetabiliskt slag. Det är vad vetenskapen säger bortanför de sensationella tokstudierna.

Men studien har ändå något viktigt att berätta, nämligen att mängden taurin i blodplasmat har samband med hälsa. Givet att ämnet är av animaliskt ursprung innebär det att vegetarianer och särskilt veganer har brist även på detta ämne, utöver vitaminer D och B₁₂, DHA, zink med flera andra nutrienter.

Det är sådan näringsbrist som ligger bakom den veganska sjukligheten, med förhöjd frekvens av depression och andra mentala tillstånd, men även benskörhet, plufsighet, akne och andra åkommor. Katter som inte får taurin i kosten blir småningom blinda, medan brist hos människor leder till kognitiva störningar. Taurin och DHA är nämligen essentiella byggstenar i hjärnans struktur.

Taurin har i själva verket inget alls med åldrande att göra, men det är icke desto mindre av central vikt för det uppväxande släktet, tillsammans med andra animaliska näringsämnen. Färdigvuxna personer kan med viss omsorg och en del tillskott underhålla organismen på en vegansk diet, men att ge barn sådan kost är en form av svår misshandel som bör resultera i orosanmälan till berörda myndigheter.

Animaliska livsmedel självklart i matpyramidens bas, följt av grönsaker, mejeri och bär. Resten kan man med fördel undvara.
Kategorier
Hälsa Vetenskap

Det handlar om volym

Vi består mest av vatten och har därför behov av att hålla organismen i lagom flytande tillstånd. För liten mängd vatten, och vi torkar ut, medan det omvända ger elektrolytisk obalans, det vill säga saltbrist, eller kanske rent av drunkningsdöden. För att ta ett banalt exempel.

Men volymen är förstås avgörande i allt vad vi stoppar i oss, och desto mer så för vissa ämnen. Glukos är kroppens primära bränsle, men det innebär inte att organismen blir mer effektiv av att ösa in mer socker i födan. Bäst resultat nås istället när glukos frigörs långsamt ur polysackarider bundna i grönsaker, eller när kroppen själv producerar glukos från fett eller protein i glukoneogenes – strikt taget är socker och kolhydrater inte essentiella födoämnen.

För mycket socker, särskilt i fritt tillstånd, ger istället ett kraftigt insulinsvar, vilket i sin tur iscensätter en rad hormonella följdeffekter och på sikt skadar organismen i metabolt syndrom, med insulinresistens, fettlever, fetma och sedermera hela följet av välfärdssjukdomar från diabetes till cancer. Även alzheimers är ett resultat av för högt sockerintag, nämligen genom en process kallad glykering.

Ett par essentiella näringsämnen utgörs av fleromättade ω-3- respektive ω-6-fettsyror, som nyttjas som strukturella komponenter i organismen, bland annat i hjärna och ögon. De kallas därför «nyttiga» fetter, vilket är med sanningen överensstämmande så länge de föreligger i någorlunda proportion samt inte överskrider en given volym.

Proportionen ω-6:ω-3 är idealiskt 1:1 eller högst 4:1, men har i västerländsk modern kost antagit mer groteska tal 20:1 på grund av att ω-6 i form av linolsyra (LA) är den huvudsakliga komponenten i «matoljor». Eftersom ω-6 och ω-3 konkurrerar om samma enzymer blir resultatet ett underskott av ω-3, särskilt som sådan inte heller tillförs i adekvat mängd i kosten, exempelvis genom fisk.

Om volymen kraftigt överskrider behovet för någondera syran, nyttjas överskottet som energi eller lagras in i fettvävnad som estrar i triglycerider. Normal fettvävnad innehåller mättad palmitinsyra och enkelomättad ω-9-baserad oljesyra (som i olivolja), men däremot inte fleromättade fetter. Det vill säga tills helt nyligen i historiskt avseende, eftersom den rikliga tillförseln av billig ω-6-baserad matolja i allt från färdigmat till restaurangföda har resulterat i att sådana syror lagras i hullet i allt större grad.

I för stor mängd är dessa syror emellertid inte alls nyttiga, utan direkt skadliga. I praktiken är det den inflammatoriska ω-6-fettsyran som är boven i dramat, givet att den antiinflammatoriska ω-3-syran inte tas upp i tillnärmelsevis lika stor mängd, men för mycket av den senare är ändå inte förenligt med god hälsa.

Dokosahexaensyra (DHA), en animalisk ω-3-fettsyra.

Det beror på att de är just fleromättade fetter, långa kedjor med två eller flera dubbelbindningar som ger den mjuka och flytande formen, men som samtidigt gör dem benägna att oxideras. Låt sådan olja stå framme ett tag, och den härsknar. Samma sak sker under upphettning, eller för den delen under förbränning i kroppen, varvid ursprungliga cisfetter omvandlas till transfetter (en flippad konfiguration), som kroppen inte vet att bryta ned och därför korkar igen artärerna. Oxideringen ger också upphov till fria radikaler, som i för stor mängd orsakar skada på mitokondrier och andra organeller, med resultat att risken för cancer och andra skador ökar.

Mättade fettsyror har inte den egenskapen, eftersom de är stabila och inte oxideras under förbränning i kroppen. Ändå benämns det mättade fettet alltjämt som «onyttigt», i vad som får benämnas den mest seglivade vetenskapliga myten någonsin.

Även mättat fett är förstås skadligt i för stor mängd, nämligen om man föräter sig, men är per se ren energi och därför helt ofarligt som ämne – det är vad naturen bjuder på, och vad vi har livnärt oss av under alla tider, tillsammans med bundet socker. Däremot finns i naturen inte fritt socker eller fleromättade fetter i annat än mikroskopiska mängder, och därav följer slutsatserna naturligt.

En ny studie ger för övrigt vatten på kvarn i frågan, genom att påvisa hur inlagrade omättade fetter (inklusive enkelomättad ω-9-baserad oljesyra) orsakar kaos i organismen under några sjukdomstillstånd, enkannerligen vid ansättning av covid-19, medan mättade fetter tvärtom har en skyddande effekt.

Det är sedan tidigare känt att fetma är en riskfaktor vid covid-19, men här påvisas själva mekanismen med omfattande störning i mitkondriernas funktion, med kalciumbrist och minskad produktion av ATP (energi) som följd. Även mängden urinämne i blodet stiger till följd av ökad toxicitet.

Det är alltså inte bara så att människor med «modern» västerländsk kosthållning förstör ämnesomsättningen och rubbar hormonsystemet med alldeles för stort intag av fritt socker och ω-6-baserade oljor, utan man lagrar även in det fleromättade giftet i stor mängd i kroppen när man lägger på sig, vilket i sin tur ger vidare konsekvenser när det sedermera frigörs. Här har vi en hälsomässig atombomb i vardande.

Mortaliteten i covid-19 är exponentiellt proportionell mot intaget av omättade fetter, och på motsvarande vis inverst exponentiellt proportionellt mot intaget av mättade fetter. I vardagliga termer: bacon och ost är hälsomat, medan rapsolja och sojabaserad föda är skräpmat.
Kategorier
Ekonomi Hälsa Kultur Politik

Barn ska vara hungriga

Man brukar i debatten framhålla att Sverige är ett av världens rikaste länder, och att vi därför har råd med en extremt kostsam klimatomställning till ingen nytta alls, annan än att posera som bäst i klassen. Men om Sverige är så rikt, varför går barnen då hungriga?

Uppenbarligen finns ett ekonomiskt svagare skikt som får ta smällen när storstadsmedelklass vill agera världsförbättrare genom att fördyra allt genom olika slags avgifter, plikter, skatter och andra pålagor på bensin, el och plastpåsar. Men som har framhållits finns ändå alltid alternativ, särskilt vad gäller konsumtionsmönster av olika slag, inte minst med avseende på livsmedel.

Huruvida det är Kristerssons eller föräldrarnas fel att barnen går hungriga kan förstås diskuteras, men det finns andra mekanismer som här spelar in. En är okunskap om näring, en annan det informationsbrus som ständigt emanerar från kommersiella och kulturella krafter och som uppmanar till ett visst konsumtionsmönster.

Man kan till exempel notera att barn gärna dricker amerikanskt sockervatten, desto mer så i de svagare ekonomiska skikten. Tevereklamen påverkar såväl stressade föräldrar som barn till vissa konsumtionsmönster under förljugna påståenden om att exempelvis flingor, yoghurt och juice är nyttig mat, när det i själva verket är höggradigt bearbetat skräp med hög halt av tillsatt socker – man kan inte «berika» bort sådant.

Antimatcirkel: endast vid festligare tillfällen, om alls.

Även staten går bet på att förmedla korrekt och koherent information, och ger råd som inte har näring som främsta mål, utan klimat, hållbarhet och andra politiska modenycker. Man blir inte mätt på Livsmedelsverkets soja- och kolhydratrika meny, men underhåller däremot en hormonell berg- och dalbana av ständigt återkommande hunger.

I detta virrvarr har föräldrar ingen möjlighet att göra ett rationellt val för sig själva och sina barn med mindre än att man tar saken i egna händer och aktivt studerar näringslära – som jag, Lena Andersson och många andra. Det säger sig självt att de flesta inte mäktar med den uppgiften, och man har heller ingen draghjälp från politiken i att främja god kost – statens myndigheter vet alltså inte vad som kännetecknar en sådan, utan har målkonflikter.

Därmed är man utlämnad till kommersiella krafter, som kan fortsätta sälja sitt socker, sina fröoljor och sina industriellt framtagna produkter till ett klientel som man har gjort beroende av dylik skräpmat. Det är bekvämare att bara slänga in en färdigrätt i mikrovågsugnen än att själv ombesörja tillagningen från råvaror, och det är så enkelt att ordna en tröstande dopaminkick genom ständigt småätande av sockerrika produkter som glass, godis och «mellanmål».

Så länge staten inte griper in med koherent och adekvat rådgivning samt mekanismer för att främja god kost, exempelvis genom dryga punktskatter på fritt och tillsatt socker, höggradigt bearbetade produkter och fröoljor, kommer denna ordning att bestå, med allt vad det innebär i ökad frekvens av välfärdssjukdomar. I den meningen är det faktiskt Kristerssons fel, eller mer allmänt politikerklassens.

Matcirkel: föda som inte nämnvärts har förändrats från sitt naturliga tillstånd är i regel nyttig.

Det är annars inte särskilt svårt att äta rätt och någorlunda billigt, men problemet är alltså att förkunna sådan information till den bredare allmänheten, i konkurrens med all annan information och desinformation i det ständiga bruset. Man kan faktiskt koka ned det till några enstaka hållpunkter:

  • avstå från höggradigt bearbetade produkter
  • laga din egen mat från frysta, konserverade eller färska råvaror
  • minimera intag av fritt socker och raffinerade kolhydrater
  • öka intaget av mättande protein och fett, särskilt från animaliska källor
  • använd inte vegetabiliska oljor eller margarin
  • stek i smör, lägg olivolja på sallad

En frukost på bröd, juice och flingor ger snabb mättnad och ett skönt sockerrus, men redan efter ett par timmar är man hungrig igen. En frukost bestående av bacon, ägg, grönsaksröra samt ett glas fil (högsta fetthalt) står man sig på betydligt längre, men kostnaden är ungefär densamma med hänsyn tagen till målfrekvens. Blir man ändå hungrig kan man knapra på nötter hellre än godis eller mellanmål.

Samtidigt ska man inte ständigt ge efter för hungerreflexen, utan tvärtom bejaka och lära sig leva med sin hunger. Det gör i själva verket underverk för hälsan (autofagi) att gå hungrig under en större del av dygnet, och det är enkelt att bemästra med en kost som inte ger ständiga svängningar av blodsocker, insulin och ghrelin.

Även barn ska gå hungriga på så sätt, men samtidigt kompensera med bastanta, nyttiga och välkomponerade måltider när man väl äter. Det kunde faktiskt vara det bästa för den så kallade folkhälsan att barn i allt större utsträckning går hungriga, om det inte vore för det faktum att man samtidigt konsumerar allt mer sockrigt skräp.

Schematisk kostmodell: det är inte svårare än så här.
Kategorier
Hälsa Kultur Politik USA Vetenskap

Politisk matpyramid

Den så kallade matpyramiden är en svensk uppfinning från 1974, ursprungligen framtagen av Kooperativa förbundet, på förlaga av Socialstyrelsen. Myndigheten hade sin egen variant med en kostcirkel, som dock inte visade några proportioner.

Då som nu utgjorde matpriserna ett orosmoment, varför man lanserade ett sortiment av billiga basprodukter för att täcka fundamentala behov av energi och nutrienter. I basen fanns således kaloritäta mjölprodukter som bröd samt mjölk och potatis, medan de nyttigare grönsakerna fanns på nästa hylla. Överst fanns kött och dyrare produkter.

Pyramidens syfte var således inte primärt att illustrera optimal näring, utan sökte kombinera pris och nytta i ett enskilt schema. Icke desto mindre gick pyramiden på export, bland annat till USA, där den fick ungefär samma utseende, med rikliga mängder bröd i bottenhyllan, nämligen för att brödindustrin hade framgång i sitt lobbyarbete gentemot amerikanska jordbruksdepartementet (USDA).

Faktum är att hela pyramiden utgjorde en kompromiss mellan näringslivets intressen och folkhälsa, vilket är den självklara följden när en myndighet sitter på flera stolar. Livsmedelsverket har samma funktion i Sverige, nämligen att bevaka livsmedelsbranschens intressen samtidigt som man ska ge näringsrekommendationer, därtill under ett övergripande «klimatperspektiv».

Den amerikanska (och sedermera globala) fetmaepidemin kan spåras till ungefär samma tidpunkt, och sammanfaller alltså med en centralt dirigerad kampanj för ökat intag av kolhydrater och minskat av fett, därtill utan att skilja mellan raffinerade och andra kolhydrater. Lågfettsprodukter gjorde entré på marknaden, men när man eliminerade fettet ersatte man med socker, och därmed var epidemin ett faktum.

Även fleromättade «vegetabiliska» oljor är en bov i dramat, då sådana oljor ersatte animaliskt fett under den fetthysteri som rådde. Oljorna utgör tillsammans med socker och raffinerade kolhydrater grunden i samtlig skräpmat, i allt från kakor och bakverk till färdigrätter. Numera har man börjat inse sockrets skadeverkningar, men har grävt ned sig alldeles i skyttegravarna angående fettet – därför fortsätter epidemin.

Frågan är emellertid hur mycket som egentligen är forskningsbaserade rekommendationer respektive köpta sådana, givet hur stora kommersiella intressen som står på spel. Personer med ansvar att utforma de amerikanska kostråden sitter i företagens styrelser, och det är knappast något problem att muta inflytelserika personer. Inte heller Sverige är fritt från sådan korruption.

Framtidens matpyramid…

En annan fråga av relevans är statens intressen, exempelvis avseende att hålla industrier under armarna, eller för den delen att åberopa «klimatet» och andra ideologiska doktriner. Att man puffar för såväl vegankost som insekter hör till det senare facket, och det är då likvärdigt med hur man under 1970-talet slog ett slag för brödet (Brödinstitutets kampanj om Socialstyrelsens rekommendation 6–8 skivor bröd om dagen var inte helt uppdiktad).

Både politiska och kommersiella intressen är så mycket starkare än de som företräder självständig forskning och näringslära, och folket blir därmed slavar under dessa intressen. Du ska äta bröd och olja för att tjäna industrin, eller insekter och soja för att tjäna politikens modenycker – ditt verkliga fysiologiska behov är helt underordnat, och har ingen stark aktör som företrädare.