Expressen ansluter sig inte helt oväntat till den paranoida kinakollapshypotesen, som i olika versioner har framförts sedan sekelskiftets början, men aldrig varit i närheten av att infrias. Denna gång stödjer man sig på årets ekonomiska nobelpristagare, som dock aldrig har uttalat något annat än en villkorlig utsaga om Kinas framtid.
Det är dummern Wetterberg som levererar profetian å penisstorleksavisens ledarsida, under ett förvirrat resonemang om kolonialism och institutioner. Å ena sidan har koloniala foster som USA, Australien och Nya Zeeland rönt framgångar på grund av att man har kunnat utnyttja orörda tillgångar, nyttja slavar och utveckla europeiska institutioner, och å den andra har sekundära länder som Sverige och Japan åkt snålskjuts på denna utveckling.
Tätbefolkade områden som utsatts för kolonialism har dock bara plundrats, och därför inte vederfarits en transformation enligt detta synsätt, nämligen för att relevanta institutioner saknas. Man kan ta Indien som exempel, som våldtogs av brittiska företag och den brittiska staten, och därefter lämnades vind för våg. Eller hela Afrika, för den delen.
Problemet med den utsagan är dock att den förbiser den egentliga orsaken till Västvärldens framgång, nämligen industrialism i kombination med kolonialism, en utveckling som gav västmakterna ett tillfälligt övertag, men som inte längre äger någon giltighet. Tvärtom ser vi ett avindustrialiserat Europa kämpa för sin överlevnad när Kina övertar rollen som teknologisk gigant och världens produktionscentrum.
Samtidigt är det Indien som jämte Kina och övriga Sydöstasien agerar ekonomiskt lokomotiv när Tyskland är i recession och Europa kämpar med svag tillväxt, krig och förlamande byråkrati. Det är alltså inte Kina som faller, utan Europa. Och det i detta nu.
Kina må ha sina tillfälliga problem med obalans i bostadsnäringen och annat, men har i stort sett alla parametrar på sin sida, trots den fientliga och aggressiva anstormningen från Västs sida. Man saknar inte institutioner, men de är annorlunda än de västliga, och de har tjänat Kina väl i närmare tre tusen år, framförallt den meritokratiska traditionen.
Argumentet är att bristen på politiskt deltagande skulle hämma uppfinningsrikedomen, men Kina ståtar alltså med överlägset flest patent i världen, och är den ledande teknikmakten på de allra flesta kritiska områden, en utveckling som bara kommer att accentueras under kommande år.
Jag vet inte vad det är för «deltagande» Wetterberg syftar på, men det inskränker sig i Väst till att lägga sin röst på något parti vart fjärde år, med undantag för mönsterstaten Schweiz. Det är en högst marginell skillnad gentemot Kina, där demokratin är mer lokal. Det har ingen bäring på egentligt deltagande, och KKP är i själva verket lyhört för befolkningens krav och önskemål, på en mer indirekt fason.
Wetterberg förstår alltså inte Kina, i likhet med 99.99 % av kommentatorer som uttalar sig om landet utan att ha den blekaste aning om dess språk, kultur och historia, allra minst i förhållande till Västerlandet. Det är så tröttsamt, men det påverkar förstås inte verkligheten att någon idiot tycker si och så.
Däremot påverkar sådan hybris och verklighetsfjärmande tankeverksamhet vår egen förmåga att tackla de problem som vi i Europa står inför. Det är alltså önsketänkande att Kina ska kollapsa, eller snarare en våt feberdröm som inte kommer att infrias, samtidigt som vi själva står inför just en sådan kollaps. Se problemen för vad de är. Öppna ögonen någon gång.
