Att det främst är överviktiga omegasexkärringar i klimakteriet samt unga vegankvinnor med ätstörningar som «brinner» för «klimatet» är förstås ingen nyhet, men notoriska Aftonbladet drar nu saken ett steg längre, nämligen genom att hävda att det i själva verket är «omanligt» att strunta i klimatet.
Man jämför med forna tiders «plattfotsbrigad», vars medlemmar på falsk grund sökte frisedel under förespegling av att lida av någon åkomma som hindrar utförandet av värnplikten. Den underliga liknelsen består i att «klimatfördröjare» bland män har en motsvarande hållning visasvis «klimatet», att man gärna pratar om fenomenet men inte har några «seriösa planer» på att minska utsläppen.
Vi gigachads på högerkanten har nämligen bara kärnkraft som svar på dessa de yttersta frågorna, enligt ledarskribenten. Det är också vi män som står för utsläppen, äger industrierna och så vidare, och allt är därför männens fel. Allra helst de vita männen, som per vänsterns arvssynd är rasistiska, sexistiska, homofoba, transfoba och alltså även klimatofoba.
Vi alfa- och sigmahannar borde tvärtom se det som en moralisk plikt att gå i bräschen för «vår största kris någonsin», enligt (för)ledarskribenten, nämligen för att vi machomän ser det som dygdigt att «skydda familj och fosterland». Men istället för att ge sådant skydd mot «översvämningar och torka», ägnar vi vår tid åt att håna miljömuppar…
Den som sa’t han var’t, och pamflettskrivaren ägnar sig alltså på samma sätt åt att håna verkliga män i högern för att de inte gör gemensam sak med sojavänsterns betahannar, som gör sällskap med omegasexkärringarna och veganerna i extremvänsterns klimatagenda.
Men till skillnad från sagda gen Z-freak kunde vi riktiga män inte bry oss mindre om de muspip som emanerar från klicken i fråga, även om vi blir storligen vreda över att dessa pajasar och uppmärksamhetshoror förstör konst och limmar fast sig på vägar och föremål och därmed utgör fara för allmänheten.
En mer intressant fråga är vad puckot till skribent tror den enskilde virile mannen skulle kunna göra, om vi för ett ögonblick antar klimatagendan som relevant. Ansluta oss till Heliga Klimat-Gretas rörelse och sabotera än mer? Bli veganer? På vilket sätt hindrar det framväxten av nya kinesiska kolkraftverk eller tillväxten av tre miljarder fler koldioxidutsläppande afrikaner innan århundradets slut?
Angående «seriösa» bidrag har vi i Aftonbladets toxiska demagogi aldrig sett prov på sådana, exempelvis hur dessa sojaskribenter tänker sig att upprätthålla en befolkning om elva miljarder utan förtätning i storstäder, vars blotta existens är en fossil historia från början till slut, givet att dess infrastruktur i form av stål, betong och plast inte kan produceras utan fossila bränslen.
Visserligen kan man bygga elbilar – av det snitt som initiativrika högermän som Elon Musk producerar – men varje sådant fordon (multiplicerat med några hundra miljoner per år) tar i anspråk väldiga resurser i form av mineraler och energi, vilket lämnar djupa avtryck i både miljö och klimat. Det blir alltså ingen klimatreducering på totalen av en sådan omställning, särskilt inte om basbehovet av energi inte är garanterat av stabila energislag som kärnkraft utan istället drivs av polsk kolkraft.
Istället för att antagonisera «högermän» och därmed bidra till polarisering som inte ett jota för situationen framåt, bör Jalalian och de andra inkvoterade elementen till låtsasskribenter studera vad vi i den klimatrationella falangen egentligen hävdar, vilket är en helt annan sak än att «strunta» i klimatet.
Det är visserligen riktigt att vi lämnar därhän Klimat-Greta och vänsterns klimathysteri, och vi delar inte riktigt synen på att uppryckelsen är nära förestående eller att jorden riskerar att gå under på grund av uppvärmning, helt enkelt för att data motsäger sådant apokalyptiskt dårpladder. Ja, även IPCC:s Jim Skea hävdade detta härförleden, vilket dock förstås undertrycktes i statsteve och andra vänstermedier.
Allra minst riskerar Sverige negativa konsekvenser i netto, och det är snarare så att fördelarna väger över markant när större ytor öppnas upp för odling och liv under en längre period av året, även om det kan skvalpa mer. Varför skulle en patriot och nationalist gå emot en sådan utveckling, givet att det överhuvudtaget vore möjligt?
Men för den skull ignorerar vi inte det faktum att uppvämningen kommer att medföra en del konsekvenser, främst i form av ökad havsvattennivå och mer energirikt väder. Det är emellertid effekter som sker under generationer och därför är fullt hanterbara, och i grunden är det synen att jorden är evigt stabil som är fullständigt skev – vi har alltid tvingats anpassa oss efter naturens ständigt föränderliga förutsättningar.
De metoder vi förespråkar är emellertid inte att förstöra konstverk eller limma fast sig på biljardbord och fotbollsramar, utan att bedriva vidare innovation, inte minst för att överkomma problemen med fossilberoende i framställning av betong och stål, civilisationens primära beståndsdelar. Det är så verkliga män gör, nämligen att angripa problemen och komma med lösningar istället för att limma fast de sojainfesterade manstuttarna på en glasmonter för att göra ett meningslöst statement.
Även konstgödsel, som hälften av världens befolkning beror av, kan inte framställas utan metan, varför det är en angelägen uppgift att forska kring sådana metoder. Det är förstås vad Klimat-Greta borde ha tagit sig an, istället för att skolka och stå där med sitt fåniga plakat, i vart fall om hen hade haft en mer seriös inställning.
Andra forskningsfält rör givetvis fusionsenergi och metoder för att nyttja äldre kärnavfall i modernare bridreaktorer som turbo. Energibehovet kommer nämligen inte att minska, utan tenderar att öka exponentiellt, även med en stabil befolkningsnivå. Gärna brutal utbyggnad av sol, vind och vatten, men det kan bara ske under en stabil grund av traditionell kärnenergi, tills vi har kraftigare verktyg i fusion.
Slutligen har vi befolkningskomponenten, den elefant i rummet ingen vill prata om, men som är av fundamental vikt om man verkligen menar allvar med att få ned utsläppen. Så länge den diskussionen inte förs, även i underlivsmedier som Aftonbladet, kan vi nog strunta i vänsterns klickbeten och allmänna tramsande om «klimatkrisen».